Då och då dyker det upp en referens till en artikel, som har några år på nacken, men som är bra och tänkvärd att ta till sig.
Här hade jag tänkt att stjäla innehållet från den och lägga till mina egna kommentarer, och göra det på Svenska så att det kanske blir enklare för fler att ta till sig.
Jag plockar bara huvuddragen från artikeln, så om du vill läsa originalet så hittar du det på adressen: http://www.gislounge.com/ten-things-to-consider-when-making-a-map/
Då så, till listan.
1 Geografisk avgränsning
En karta bör vara avgränsad till det geografiska område som är intressant för den specifika produkten. Om kartan skall beskriva något om Småland, så är en hel Sverigekarta en dålig idé, såvida det inte handlar om var i Sverige Småland ligger. Men då handlar det ju mer om Sverige än Småland…
2 Information i bakgrunden
När man lägger till data på en karta så är det antingen för att stödja kartans syfte, eller för att hjälpa till att sätta informationen i ett geografiskt sammanhang. När man väljer data är det viktigt att det är relevant för syftet. Om man tar med för mycket bakgrundsinformation så riskerar det att dränka den viktiga informationen och det egentliga syftet.
3 Symboler
Åter igen är det syftet med kartan som skall vara i fokus. Välj symboler och färger med omsorg. En ung målgrupp kanske uppskattar mer färger, medan en karta i en finansrapport skall ha ett helt annat bildspråk. Tänk även på att så långt det är möjligt välja självförklarande symboler som inte behöver oändliga legender för att förklara. Om det finns en standard eller om man ofta gör en typ av karta så försök att vara konsekvent.
4 Texter
Det kan vara frestande att textsätta alla objekt på en karta, men fundera lite extra på vilka objekt som verkligen behöver en etikett. En karta som skall hjälpa bilförare att hitta rätt väg behöver sannolikt inte innehålla namn på sjöar? Försök dessutom att välja typsnitt och färger så att det blir lättare att koppla texter till sina objekt (skriv inte ut sjönamn med röd text…).
5 Legend
Att ha med en symbolbeskrivning är tvärtemot vad artikeln hävdar inget krav, om man designat en bra karta. Men allt som oftast så är det nödvändigt att förklara de symboler som används. Detta gäller inte minst för statistiska uppgifter. Överväg även om det är bättre eller sämre att välja hög kontrast mellan färger i ett och samma lager. Är det gradvisa förändringar så kan det vara mer lämpligt att använda en diskretare färgskala baserad på intensitet.
6 Kartdelar
Kartan är mer än geografisk information. Titlar, skaltexter, med mera hör också till en karta. För topografiska kartor så är det nödvändigt med information om geodetiskt datum, projektion och koordinatsystem, men på mera översiktliga produkter så är denna typ av information inte lika viktig. Försök vara konsekvent och använd gärna mallar. Ett företag eller en organisation har säkerligen mallar för ordbehandling och officiella dokument i övrigt så varför skulle detta inte även gälla de kartor som produceras. För vissa produkter så kan det vara enklare att först göra en karta i ett GIS program, för att sedan designa klart kartan i ett DTP eller ritprogram.
7 Metadata
Detta är något som man ofta slarvar med men som är mycket viktigt, inte minst för spårbarheten efter en längre tid. Var kommer presenterad data ifrån? När samlades informationen in, och av vem? Denna typ av information bör alltid framgå av en karta. Skilj dock på tematisk information och bakgrundsdata. För en tematisk karta så är det viktigare att metadata om ”temat” är med än att man känner till allt om vilken bakgrundskarta som använts.
8 Kartlayout
Här trycker artikeln på vikten av att välja rätt orientering på pappret, d.v.s. stående eller liggande. Jag skulle vilja säga att man inte skall begränsa sig till de standardformat som finns om det inte finns ett specifikt syfte med att välja just A4 (ex) som format. En karta över Öland, eller för den skull Blekinge, kanske gör sig bättre i ett ej standardiserat format. Det viktiga är att formatet skall komplettera kartan och inte tvärt om.
9 Indexkarta
Om det inte är en karta riktad till en speciell målgrupp med redan etablerad kunskap om det avbildade geografiska området så bör en indexkarta finnas med. Den ska på ett tillräckligt tydligt sätt avspegla var kartan är placerad geografiskt. Om det finns angränsande kartor så bör även en hänvisning till dessa blad finnas med på indexkartan.
10 Granskning
Låt någon annan granska kartan innan den skickas vidare. Det är otroligt lätt att bli ”hemmablind” och bomma något väsentligt även om det ofta bara handlar om småsaker. Om det inte finns någon annan som kan granska kartan så skall man åtminstone ta ett steg tillbaka, titta på syftet med kartan eller beställningen och sedan försöka granska kartan kritiskt. Har man tagit fram den efterfrågade produkten? Till hjälp kan man ha checklistor eller etablerade designregler.