Analys är kanske ett lite väl starkt ord, när det bara handlar om att markera avstånd från olika objekt i ett GIS-program, men analysen ligger i vilka val man gör och varför.
Jag använder åter igen Ukraina som exempel och skapar en enkel karta med länder till att börja med.
Nästa steg blir att skapa en punkt att utgå ifrån. En buffert kan göras kring alla typer av geometrier och det kan vara ett lager med flera objekt men för tydlighetens skull så använder jag bara ett objekt här.
Ett nytt punktlager med en enda punkt mitt på Krim går snabbt att fixa till.
Bufferverktyget hittar du under Geobearbehandlingsverktyg på vektormenyn.
Om vi då tar ett militärt exempel och tar reda på räckvidden på en rysk kryssningsrobot (AS-15 ’Kent’) så får vi fram mellan 2’500 km och 3’000 km. Detta får bli mitt bufferavstånd för att ta reda på från vilket ryskt territorium som det går att avfyra dessa för att ändå nå Krim, där min punkt finns.
Ett problem jag stött på med många analysverktyg är att man inte anger enheter för exempelvis avstånd. I stället är man beroende av projektioner och valt koordinatsystem för det aktuella lagret. Jag brukar använda WGS84 när jag skapar nya data, vilket jag även gjort här, eftersom man då inte behöver ta hänsyn till olika projicerade koordinatsystem exempelvis mellan olika UTM zoner.
1 Nm = 1'852 m (ca 0.0167 grader) 2'500 km = 1'350 Nm (ca 22.5 grader)
Genom att ange 22.5 som mitt buffertavstånd (nedan) så bör jag få ett korrekt avstånd i analysen.
Hoppsan! För det första: Dessa missiler räcker faktiskt ganska långt… men viktigare för analysen är att området inte blir runt. Efter en kontroll av avstånden så stämmer det i nord-sydlig riktning, men är till och med för kort i öst-västlig. Det har helt enkelt att göra med att vinkelmått fungerar dåligt när man inte befinner sig exakt på ekvatorn.
Ok, kavla upp ärmarna och försök igen…
Det är enkelt att spara ett lager som en ny fil genom att högerklicka på lagret och välja ”Spara som…”. I dialogrutan kan man även bestämma vilket koordinatsystem som skall användas för den sparade filen och i mitt fall så väljer jag UTM zon 36, vilket sammanfaller med krimhalvön. När jag sedan har ett punktlager med projicerade koordinater så gör jag om bufferanalysen, men den här gången så anger jag 2’500’000 som avstånd, vilket är det samma som 2’500 kilometer.
Såja, nu ser det bättre ut… geometriskt alltså. Att ryska kryssningsrobotar kan nå såhär långt ser inte alls bra ut, men det får våra politiker ta hand om.
Som jämförelse så kan man lägga på både den ”korrekta” bufferten och den första ”felaktiga” på en oprojicerad karta.
Den runda lite blåa cirkeln är alltså felaktig, men ser rätt ut eftersom kartan är ”fel”. Den geometriskt korrekta cirkeln är den som är missformad men helt korrekt anger avståndet 2’500 km från Krim.
Ett önskemål med QGIS vore att man skulle kunna ange enhet när man gör denna typ av beräkningar, men tills det blir möjligt så gäller det att se upp, och inte bara för kryssningsmissiler ;-P