Allt fler inser fördelarna med Open Source och lockas inte minst av priset på mjukvaran. Vad man inte alltid tänker på är att man alltid får betala på ett eller annat sätt.
Antingen så köper man mjukvara med supportavtal och liknande, eller så skaffar man egen personal som kan sköta ”gratisprogrammen”. Ytterligare ett alternativ är att anlita en tredje part som sköter den fria mjukvaran åt sig. Det finns även många företag som ”säljer” lösningar som i grunden är helt och hållet Open Source, men lite anpassad för att passa en verksamhet eller specifik kund.
Allt det ovanstående är OK och exempel på att det inte finns några ”fria luncher”.
Det vi i allmänhet är dåliga på är att ta kostnader som ger långsiktig avkastning. Det är alldeles för ofta man väljer kortsiktiga lösningar som blir dyra i det långa loppet, inte minst för att ”ägarna” kräver vinst.
Är det någon bransch som skulle tjäna på långsiktighet och noggrant planerande, research och testande så är det mjukvarubranschen, dit jag även räknar GIS och geosupport. Man behöver kanske inte omedelbart satsa på exempelvis ”big-data” för att en konsult säger att man måste det, för att det är vad alla andra gör. Vet du ens vad ”big-data” är för något? ”Det är bäst att inte frågar så verkar jag inte dum”. Jag vet inte vad som rör sig i huvudet på de som fattar många beslut men flera projekt får en att riva sig ordentligt i huvudet.
Är ni intresserade så finns det en mycket bra bok av Jonas Söderström som heter ”Jävla Skitsystem” som beskriver många av de fällor som är lätt att trilla i när man jobbar med IT-system.