Om du inte läst gårdagens inlägg så tycker jag att du börjar där. Här beskriver jag hur inmätningen på lite längre håll fungerade, och jag hoppar över alla matteförklaringar.
Den här gången använde jag en bättre kamera, men i övrigt ungefär samma metod. Tre panoramaplatser, räkna ut vinkeln för vänsterkanten i bilderna och platserna inmätta med Garmin GPS.
Det var skapligt lätt att återfinna platserna där jag tagit bilderna ifrån i panoramabilderna. Jag kunde därför använda dessa platser som referens tillsammans med GPS punkter för att som jag uppfattar det få till en bättre orientering.
I bilderna valde jag ut en punkt nära (ca 100 m), en punkt långt borta (över 500 m) och en punkt med väldigt dåliga vinklar också längre bort.
Resultatet i noggrannhet blir ungefär som i från gårdagen, kanske lite bättre, men då avstånden är betydligt längre så rör sig felet om enstaka procent av avståndet, vilket jag anser vara riktigt bra.
Det som jag visste skulle bli svårt var den punkt som ligger med väldigt liten vinkelskillnad mellan mätpunkterna ( ca 1.1 grad). Trots detta så är felet ”bara” ca 10 % av avståndet. Det är dock tydligt att skall metoden användas längs väg så bör man begränsa utpekningen av objekt till sektorer åt vänster och åt höger.
Jag är faktiskt ganska imponerad av vad man kan uppnå med såhär enkla tekniker. Det är lite pillrigt så nästa steg blir att försöka automatisera så mycket som möjligt, kanske framför allt med någon form av formulär och skript. Ytterligare ett steg framåt blir att försöka samla in data medan man kör, vilket dock kräver en annan typ av kamera, eller flera synkade kameror.
Kan man sedan få till det så att alla punkter man märker ut åskådliggörs i en kartbild så blir det desto bättre. Jag tror faktiskt att det mesta går att utföra i javascript, men jag skulle föredra ett QGIS-plugin för att göra det lite mera automatiserat.