Nej, det handlar om positionsformatet Well Known Text – WKT, som används i många webbkartor, men även i en del andra sammanhang.
Jag var inne lite på WKT i ett tidigare inlägg om tabeller, och nu tänkte jag utforska det lite vidare.
Igår använde jag tabeller för att spara positioner för enskilda objekt, men om det är en linje eller yta jag vill beskriva i tabellen så blir det värre.
Lösningen kan heta WKT, då det bland annat går att beskriva såväl punkter, linjer som ytor med detta format (totalt 18 olika geometriska objekt).
I bilden ovan finns en punkt, en linje och en polygon i ett väldigt enkelt koordinatsystem. För att beskriva dessa med WKT använder man följande uttryck:
POINT ( 1 3 ) LINESTRING ( 1 1, 2 2, 4 3, 5 3 ) POLYGON ((3 1, 4 2, 6 2, 5 1, 3 1))
Det är som synes enkla koordinatpar separerade med mellanslag, och där det är nödvändigt så är dessa koordinatpar separerade med ett komma. Detta betyder att decimaltecken i koordinaterna måste vara punkter, något att tänka på. Notera att det är X eller östlig koordinat först och därefter Y eller nordlig koordinat.
För polygonen så används dubbla parenteser, vilket möjliggör att det går att ”klippa hål” i en polygon: (( polygon koordinater),(koordinater för hålet)). Rent matematiskt så verkar detta vara en ”OR” funktion, så polygonen ritas ut där den ena eller den andra geometrin befinner sig, men inte där de överlappar.
Polygoner har dessutom start och slutkoordinat på samma punkt, annars så blir det en ”öppen” polygon, vilket ju är en linje och borde benämnas som sådan och därför är felaktig. Var noga med att ”stänga” polygonerna.
WKT är nu inte bara geometrier, utan det går att beskriva så mycket mera. Exempelvis referenskoordinatsystem, men det får ni läsa mera om på annan plats.
När man är ute och vill beskriva en linje eller yta med några få punkter, så blir det inte så krångligt med WKT.
Skriv bara ned en lista med brytpunkter i decimala grader och mata sedan in dessa enligt formatet ovan i en tabellkolumn, lämpligtvis med rubriken WKT.
Tabellen kan kompletteras med kolumner och attribut precis som vanligt. Då det kan krävas många brytpunkter i en linje eller polygon så kan WKT texter bli ganska långa, men det får man stå ut med.
För att testa geometrierna så kan man spara som csv, men då kan man såklart inte använda komma som separationstecken eftersom det används av WKT. Semikolon blir därför ett bättre alternativ.
När man sedan lägger till den separerade textfilen i QGIS, och har valt semikolon som skiljetecken så känner QGIS igen WKT formatet, även om rubriken är något annat än WKT.
Om du har olika geometrier i filen så går det inte att läsa in alla samtidigt i QGIS. Det beror på att lager med olika geometrier har väldigt olika egenskaper. Därför kan man välja geometrityp, men om man låter bli så kommer endast rader med samma typ som den första att importeras.
I mitt exempel finns såväl punkter, linjer som polygoner, så jag får importera filen tre gånger med olika val. Jag passar även på att ändra lagernamnet så att det blir något passande.
Skall man fortsätta att bearbeta dessa data så kan det vara lämpligt att spara om lagren i andra format.
Hoppas att du vet lite mera om WKT nu och kan ha användning av det.