Varför fungerar flyg och satellitbilder relativt bra i olika skalor, medan vanliga kartor sällan gör det?
Flyg och satellitbilder är avbildningar av verkligheten, medan kartor är representationer!
När vi tittar på en bild av en väg så förstår vi att den blir smalare när vi befinner oss på högre höjd, medan en karta behöver byta representation och detaljupplösning i olika skalintervall för att bli tydlig. En vägsymbol som fungerar bra i en skala kan bli helt fel i bara ett skalsteg uppåt eller nedåt.
Detta är vare sig konstigt eller ett stort problem. Ännu…
GIS har traditionellt handlat väldigt mycket om att framställa kartor. Tidigare enbart i tryckt form, men allt mer även digitalt i olika tjänster. För tryck är det en fördel att ha full kontroll över hur resultatet skall bli redan på skärmen i datorn, vilket är anledningen till att så gott som alla GIS inte bara har ett ”utskriftsläge” utan även är anpassat till skärmupplösningen genom att storlekar och mått anges i pixlar, punkter eller millimeter på en skärm eller ett tänkt papper.
Även de flesta vanliga karttjänster på Internet är låsta till för-renderade skalintervall där man anpassat symbolstorlekar så att de ser bra ut. Tjänsterna blir skapligt snabba och snygga att se på, men vad händer om du vill ställa in zoom-nivå 16 och ett halvt?
I GIS system är det vanliga att man gör symboler som fungerar skapligt i ett par skalsteg, och sedan helt andra symboler för andra skalor. Därefter så sätter man upp regler för i vilka skalor de olika lagren skall visas.
Frågan är om det finns ett bättre sätt?
Jag har provat att byta ”milimeter” i QGIS mot ”kartenheter”, vilket i en karta med SWEREF99TM betyder att angivna värden är i meter. En väg med symbolbredden 6 meter anpassas då hela tiden till den skala som är vald. Den här möjligheten finns inte bara i QGIS, utan senast jag kontrollerade även i ArcGIS, och säkert flera andra program också. I ArcMap så handlar det om att sätta en ”referensskala” vilket inte är riktigt samma sak, men resultatet är liknande.
För många objekt så fungerar detta mycket bra! Fördelen är att samma information finns i alla skalor, och nackdelen är att samma information finns i alla skalor…
Alla lager passar inte helt och hållet för den här typen av visualisering, och det finns en annan fördel med att ha olika symboler i olika skalor nämligen ”representation”.
I småskaliga kartor så är det mindre viktigt att veta exakt var varje liten krök i varje liten väg går, utan det mest intressanta är vart vägarna leder och hur vägnätet hänger ihop.
Sedan har vi det där med etiketter och symboler som inte är fysiska objekt, utan platshållare för något annat. Bensinstationer, bankomater och handikapptoaletter till exempel.
Men varför kan man inte använda sig av både och? Använd mått i kartenheter för geografiska objekt i storskaliga nivåer och hantera sedan geografiska objekt som representationer i mindre skalor. Objekt som redan är representationer finns det ingen anledning att sätta mått i kartenheter för, i alla fall inte helt och hållet, så dessa kan man hantera precis som vanligt.
Vi slipper inte allt arbete med skalanpassning på detta sätt, men väldigt mycket går att vinna när man inte hela tiden måste utveckla nya symboler, eller i värsta fall representationer för geometrier, för mängder av olika skalnivåer.
Vad är priset då?
Det kostar nog lite datorkraft när det blir fler objekt samtidigt på skärmen, men när jag provat så upplever jag faktiskt inte det men min nya dator är ”ganska snabb”. Någon annan stor nackdel kan jag inte se direkt, annat än att vi får börja tänka lite i nya banor och kanske vänja oss vid att kartan kanske är på väg att förändras…