I detta inlägg så undersöker jag med hjälp av QGIS var utvalda namndelar i orter är vanliga. Det blir inte helt vetenskapligt, men om du vill kan du använda samma metod för att själv välja ut andra typer av namn.
Jag börjar med textlagret från Lantmäteriets Vägkarta (skala 1:100’000), som är det mest detaljerade lagret med fullständig nationell täckning.
I detta lager börjar jag med att filtrera bort alla höjd och djupvärden (texttyp ’U’) samt alla naturnamn (kategori LIKE ’Natur%’).
Sedan kör jag fältkalkylatorn och skapar ett nytt attribut ”namn” som får uttrycket som framgår av bilden nedan.
Jag testar således enbart om det förekommer texterna: sjö, ryd, hed, lid, hem och åker. Du kan själv göra motsvarande där du testar andra förekomster.
Inte jättetydligt, men lite mönster går att uttyda. ”Ryd” är vanligt i Småland, ”Hem” på Gotland och ”Hed” och ”Lid” i Norr. Men jag tror jag tar en förekomst i taget och använder funktionen med ”intensitetskarta” i lagerstilen.
Det blir helt enkelt en layout med sex kartor där olika lager är aktiva i olika kartor, med… ja, ni förstår säkert när ni ser bilden nedan.
Nu blir det lite mera korrekt! HED är tydligen inte så vanligt på Gotland när man enbart tar hänsyn till hur tätt det är mellan orter med denna namndel. Sedan är det ganska glest med orter med andra namndelar på just Gotland så därför syns dessa ganska tydligt i den tidigare kartan.
RYD däremot är väldigt mycket Småland och LID är väldigt vanligt utanför Skellefteå. I det senare fallet så verkar det dock vara varianter av ”LIDAN” och ”LIDEN” som är det som är vanligt.
Något annat som blev ganska tydligt var att HEM är vanligt runt Vättern, så Guillou var kanske inte helt ute och cyklade med ”Varnhem”, ”Gudhem” och allt vad orterna hette i Arn.
Det går att snabbtesta ovanstående genom att använda frågebyggaren på textlagret och bara välja ut exempelvis ”text” LIKE ’%träsk%’. Det blir inte lika exakt, men det här är inte direkt raketforskning…
Ett klockrent exempel på hur man kan (och kanske bör) använda GIS för att få till förståelse, acceptans och nyttoeffekter i ”de lite bredare folklagren”! Suveränt bra Klas! Jag blir inspirerad och glömmer nästan mina svårigheter med att få till rätt syntax i dessa urvalssatser som man inte kommer undan.