I den här artikeln gör jag ett återbesök på SCB hemsida och statistikdatabasen.
Den här gången funderar jag på hur löneläget i Sveriges kommuner ser ut. Inte medellön, för det är inte så svårt att inse att det är större städer, eller utbildningsorter som borde ha ett högre löneläge. Jag är mer intresserad av hur många per kommun som befinner sig i de lägre lönenivåerna.
Statistikväljaren (bilden ovan) kan anpassas hur mycket som helst och det man behöver se till när man jobbar med GIS är att man även har en referens till de områden som man är intresserad av.
Tabellen från SCB sparade jag som kommaseparerad text och denna läser man in med dialogen ”Datakällor”. Sedan skapar jag en koppling till kommunkartan, som också kommer från SCB.
Nu har jag ganska många rader per kommun, så för att titta på olika inkomstklasser så får jag göra ett urval i statistiktabellen och uppdatera kartan, för att värdekolumnen med antal personer i varje inkomstklass skall uppdateras.
Med detta som urval kan jag skapa en karta för varje inkomstklass och sedan jämföra var det finns flest personer i varje inkomstkategori.
Det är väl egentligen inte så förvånande att det är där det bor mycket människor som det även finns flest människor med ingen, eller låg inkomst.
Det går att räkna fram andelen per invånare i stället för ett totalantal, vilket kan vara mer rättvisande. Det jag var intresserad av var om man genom att flytta till större städer för att öka sin inkomst, inte lika gärna ökar risken för det omvända. ”Det är ju i städerna man tjänar mest pengar”. Jo men det är lite ett lotteritänkande. ”Man måste satsa för att vinna”. Men man måste också vara medveten om att de flesta som spelar på lotteri förlorar. Det här är inte samma sak, men man skall nog inte bländas av att storstaden alltid är så bra och att det är där man skall vara.