Mer och mer av de geodata vi använder kommer från olika former av ”appar” i telefoner, surfplattor eller webbläsare. Men är det verkligen ”kartor”?
Skärmar blir mer och mer högupplösta, så den fördel som tidigare fanns med tryckta kartor är på väg att suddas ut. Att appar sedan är interaktiva är sedan en fördel som kartor i tryck inte kan konkurrera med.
För mig är dock inte stilsatta geodata en komplett karta, oavsett hur interaktiv den är. En karta skall innehålla betydligt mer information för att jag skall vara nöjd.
Titlar, förklaringar, geografiska referenser, koordinatsystembeskrivningar, fördjupningsinformation, passande grafik, metadata och så vidare är sådant som jag tycker ingår i det som är en karta.
Kartan är inte heller bara information! En karta är tryckt på ett material som gör att den kan hanteras i den miljö den är avsedd för. I de flesta fall är det någon form av papper, men detta kan vara behandlat på olika sätt för att bli mer beständigt eller hållbart. Kartan kan även vara tryckt, eller utskriven, på kombinationsmaterial med mer eller mindre andel inblandade plast eller tygfibrer, eller bestrukna med olika ytskikt för att uppnå speciella egenskaper. Det går att trycka på rena tyg- eller plastmaterial också.
Kartan kräver inga batteri eller tillgängligt WiFi, och om den är tryckt på ett passande material så behöver man inte fundera på IP-klassning eller om det är väldigt varmt eller kallt. Och skulle man råka tappa kartan så behöver man sällan vara orolig för att den skall spricka och bli oanvändbar.
Får man inte plats med den i fickan eller packningen så kan man oftast vika den en eller flera gånger tills den passar. De flesta kartor väger heller inte speciellt mycket.
Om man kan trycka egna kartor, eller är lycklig nog att ha nära till en återförsäljare av denna typ av produkter, så behöver en karta inte kosta ansenliga andelar av en månadslön.
Kartor kan också vara konstverk i sig själva. Det är inte bara en fråga om att välja rätt symbol eller färg på en linje/yta, utan hela dispositionen och layouten bidrar till hur vi upplever kartan. Kartdesign är bara delvis en fråga om att stilsätta geodata. Intrycket av hela kartan är väldigt viktigt.
Tyvärr så tror jag att utvecklingen av kartor där större och större fokus läggs på tjänster och appar leder till en ”mekanisering” av kartorna där konst och design förlorar i betydelse. Disposition och ”känsla” blir mindre viktiga och mer och mer styrs av smarta javascript och applets, vilket är ingenjörens perspektiv. Konstnären i oss får stå tillbaka.
Myndigheternas ”digitalt först” är på väg att bli enbart ”digitalt”.
Jag vill med detta inlägg uppmana till eftertanke i ett försök att värna om kartans värde och betydelse. Digitala geodata är här för att stanna, och även tjänster kring dessa. Apparna kommer inte att försvinna, men vi får inte låta kartan sakta tyna bort.
#AppsAreNotMaps