GPS finns snart sagt överallt. I telefoner, bilar, gräsklippare… Men i grunden har det hänt ganska lite under ganska lång tid. Nu är det på väg att ändras.
Det är inte så att ingenting har hänt sedan det amerikanska systemet började skjutas upp 1978 (fullt ut operativt först 1995). Utvecklingen har skett gradvis i takt med att nya satelliter skjuts upp, men då livslängden för en satellit är drygt 10 år så tar det tid att införa nya funktioner.
Nu verkar det dock som att tillräckligt många nya satelliter finns på plats för att tillverkare av GPS-chip skall tycka att det är lönt att börja jobba med några av dessa nya förutsättningar.
Fram till nu så har telefoner och vanliga konsument-GPS varit begränsade till en frekvens (L1). En del mer avancerade mottagare har även kunnat använda en civil signal i ytterligare en frekvens (L2C), vilket ger möjlighet till bättre noggrannhet och felkorrigering.
Enbart L1 (1575,42 MHz) har en våglängd på ca 19 centimeter, vilket även är den teoretiskt maximala noggrannheten för en enkelfrekvensmottagare. I praktiken är noggrannheten mycket sämre. Vill man ha bättre noggrannhet än så behöver man flera frekvenser, antingen från ett lokalt system på marken (RTK) eller med fler frekvenser från satellit.
L2C är en sådan frekvens, men den är exklusiv för det amerikanska GNSS systemet (Navstar). I Europa så har vi även Galileo, som är ett motsvarande system med liknande frekvenser som Navstar. Galileo har också ett L1 band, men det kallas E1. Det finns ytterligare ett band med gemensam frekvens för nyare Navstar GPS och Galileo, nämligen L5/E5.
Denna frekvens (1176,45 MHz) är framtagen för framför allt flygsäkerhet och innehåller i princip samma typ av information som L1/E1. Eftersom både L1/E1 och L5/E5 är gemensamma för de båda systemen så är det ganska logiskt att tillverkare försöker ta fram mottagare som kan använda båda dessa, i båda systemen.
En av dessa tillverkare är Broadcom, som under 2017 presenterade planer på ett nytt chip för denna typ av frekvenser (BCM47755 – https://www.broadcom.com/company/news/product-releases/2302120). Det finns ännu ingen telefon eller annan enhet med detta chip monterat, men det kan dyka upp i premiumtelefoner under hösten.
Fördelarna med två frekvenser i ett chip är enorma. Noggrannhet och bättre känslighet samtidigt som det blir mer robust mot störningar gör att vi nu inte längre begränsas till vilken väg vi åker på, utan även i vilken fil på vägen vi kör i.
Om tidigare mottagare har en praktisk noggrannhet på runt 5 meter så kommer mottagare med L1/E1, L5/E5 att ha en praktisk noggrannhet på otroliga 30 centimeter. Åtminstone i teorin så här långt.
Broadcom är främst inriktade mot konsumentmarknaden och smartphones, men andra tillverkare kommer också med flerfrekvensmottagare. Exempelvis uBlox har aviserat ”F9” som är mer inriktad mot professionella tillämpningar (ZED-F9P). STMicroelectronics släpper också en liknande mottagare. Denna och även uBlox mottagare kan dessutom hantera L2 frekvensen.
Det blir spännande att ser vem som kommer först med en enhet i rimlig prisnivå med en inbyggd GPS med multifrekvens. Om denna dessutom kommer att ge en noggrannhet på runt 30 centimeter, så vet jag många professionella tillämpningar där detta räcker. Även om en telefon med detta chip kan kosta upp mot 10’000 kr, så får man ganska många sådana enheter till priset för en, i och för sig betydligt mycket noggrannare, professionell GNSS mottagare. Men om du inte behöver centimeternoggrannhet så kanske det är bättre att ha fem ”billiga” mottagare på kontoret än en dyr. Eller du kanske kan äga en mottagare i stället för att hyra en, eller köpa mättjänsten.
”Spännande” sa Bill. ”Mycket” sa Bull