Snart är det val igen

Efter valet senare i höst blir det som brukligt lite GIS statistik att hålla på med i QGIS, vilket alltid är spännande att se vad man kan dra för slutsatser, men inför det tänkte jag kika lite på valkretsar. Inte bara i Sverige utan även i exempelvis USA.

I Sverige så följer valkretsarna ordinarie kommungränser, men är dessutom uppdelade i mindre områden. När jag lite ytligt kontrollerar dessa så ser jag inga egentliga konstigheter även om en del distrikt i bland har en lite säregen form. Jag tror i sig inte att dessa former spelar så stor roll då mandatfördelningen inte görs per valdistrikt (vad jag känner till). Eftersom val till riksdagen fördelar mandaten på större områden så blir förhoppningsvis fördelningen tillräckligt representativ.
Systemet med ”mandat” innebär dock en liten risk för att det skall uppstå orättvisa om man jämför med det faktiska antalet röster. Det är nämligen inte det totala antalet röster som styr vem som vinner valet, utan det eller de partier som får flest mandat. I varje valkrets så har man ett antal mandat, eller platser, att fördela baserat på rösträkningen. Ett parti som får 20 % av rösterna skall få 20 % av mandaten, men då det finns betydligt färre mandat än röster, så blir det alltid en fråga om avrundningar. Så länge mandaten fördelas mellan valkretsar helt rättvist baserat på folkmängd (antal röstberättigade) så skall detta inte betyda några speciella problem, speciellt inte om man betänker att valkretsarna följer administrativa gränser. Dessutom har vi i Sverige även ett system där ungefär 10% av mandaten inte är fast fördelade i valkretsarna, utan är så kallade ”utjämningsmandat”. Men nu börjar det bli komplicerat så jag lägger inte för mycket tid på att reda ut exakt hur detta fungerar. Om man inte gör en ”rättvis” fördelning av mandaten, och om man gör om valkretsarnas utsträckning, så skulle man kunna ”styra” valresultatet i en speciell riktning.
Om vi tänker oss att vi inte har utjämningsmandat och det finns ett parti som vi inte vill skall få framgång i ett val, så skulle vi kunna utforma valkretsarna så att det skapas områden med mycket stor sannolik andel av potentiella röster på detta parti. Detta kan baseras på demografi, inkomst, social status, etc. Då skulle man kunna begränsa antalet mandat totalt till ett specifikt parti, även om de får en betydligt större andel röster totalt (kanske förklaras tydligare längre ner).

I bilden ovan har jag laddat hem data från https://catalog.data.gov i USA, vilket jag hoppas är områden för det amerikanska valsystemet med ”elektorsröster”. Detta system med elektorsröster är inte riktigt som det Svenska systemet med mandat, då den som vinner ett distrikt får alla elektorsröster i det distriktet (* det är betydligt krångligare än så). Här skulle man potentiellt kunna styra ett valresultat genom att bygga ett mindre antal kretsar med väldigt homogena befolkningar som potentiellt röstar på ett sätt man vill undertrycka, och andra kretsar mer balanserade men med en övervikt för den kategori man vill ge förmåner. Två områden, båda med 100’000 invånare och lika antal elektorsröster kan därför i det ena fallet ge seger åt ett parti med 96% av rösterna och i det andra fallet med 51% av rösterna. De två partierna får därmed samma antal elektorsröster trots att det sammanlagda antalet röster är fördelat 145’000 mot 55’000, det vill säga nästan tre gånger så många röster för ett av alternativen.

Om det medvetet fungerar så här i USA vet jag inte bestämt, men om man kikar på valkretsarna i bilderna ovan från Dallas och New York så har några områden en högst annorlunda form, jämfört med de i huvudsak rent administrativa Svenska gränserna.

Efter en sökning på Internet så hittar jag även valkretsar för Australien, vilket till synes mer påminner om Sverige än USA. Jag har dock ingen aning om hur det Australiska valsystemet fungerar, eller om den geografiska uppdelningen har någon betydelse.
Så, varför räknar vi inte alla röster först, och gör en mandatfördelning därefter?

Det går inte att välja halva människor!

Jag har inte koll på alla anledningar, men en orsak jag kan tänka mig är att vi numera har personval och före detta så var det fortfarande personer som skickades till riksdagen från varje valkrets. Det går inte att skicka halva människor! Då vi i Sverige inte röstar på en president, utan vilka som skall representera oss i en församling med 349 ledamöter. Det är sedan dessa som bestämmer vem som skall bilda regering. Det är av denna anledning mer logiskt att varje krets/distrikt röstar fram sina representanter i denna församling, så länge fördelningen av mandat görs representativt (det händer att kretsar tillförs eller förlorar fasta mandat emellanåt).
I ett val där man skall bestämma en enda vinnare (exempelvis ett presidentval), är ett system med elektorsröster desto mer svårbegripligt. Det vore betydligt mera logiskt att räkna samman alla röster och ge den med flest röster totalt segern. En folkomröstning är också ett exempel på denna typ av val. Exempelvis om Sverige skall inför Euro som valuta (ja/nej). Då finns det ingen som helst anledning att fördela ”mandat”. Om ett alternativ får 55.91% av rösterna, så vinner det alternativet. Punkt slut!
Om en kandidat får 46.09% av rösterna, så vinner inte den kandidaten automatiskt över den som får 48.18%. Om USA hade haft ett annat valsystem 2016 så är det inte självklart att Donald Trump skulle vara president idag.
——————————————————
Valsystem är komplexa, inte minst i USA. Jag har inte alla detaljer klart för mig och det finns säkert detaljer som jag har missuppfattat. Exempelvis så är det inte elektorsröster i sig som avgör vem som vinner ett val i USA, utan vilka ”elektorer” som utses som i sin tur skall rösta på kandidaterna. Detta innebär att en elektor som valts i ett distrikt med en republikansk seger mycket väl kan rösta på en demokratisk kandidat. Det är inte speciellt vanligt men förekom i flera fall, åt båda hållen, i det amerikanska valet 2016. Även om jag inte har full koll på hur val fungerar i Sverige så har jag i jämförelse med det amerikanska systemet ett väldigt stort förtroende för att det faktiskt är representativt och rättvist. Att sedan resultatet i bland, eller till och med ofta nu för tiden innebär att vi får minoritetsstyre i många församlingar är en helt annan fråga.