Det är inte varje dag en projektion får stor uppmärksamhet, men nu verkar det vara på gång. Väldigt många verkar i det närmaste vara i extas över den nya ”rättvisa” kartprojektionen ”Equal Earth”.
Att avbilda jorden är som de flesta känner till problematiskt. Det måste alltid göras kompromisser och resultatet är alltid mer eller mindre förvrängt, på ett eller annat sätt.
Det finns massor med projektioner som avbildar jorden, och de flesta ser väldigt olika ut, med olika för och nackdelar. Den absolut vanligaste är Mercator, eller varianter av denna, som framför allt presenterar områden närmare polerna överdrivet stora.
I bilden ovan är detta exemplifierat med ”Google Mercator”, som belyser problemet lite extremt, för att ge skapligt korrekta proportioner. Storleken i jämförelse har man inte tagit hänsyn till alls. Det finns projektioner som inte överdriver storlek, sök bara på https://proj4.org efter ”equal area”. Nedan ett exempel (Gall-Peters):
Vill du skapa denna själv i QGIS så lägger du till en egen projektion med proj4 definitionen: +proj=cea +lon_0=0 +x_0=0 +y_0=0 +lat_ts=45 +ellps=WGS84 +datum=WGS84 +units=m +no_defs
Som synes av bilden är förvrängningen väldigt stor, men det är priset man får betala för att ytornas area skall avbildas korrekt.
Det var väldigt många som krävde att projektioner som denna skulle användas i officiella sammanhang mer eller mindre i rättvisesyfte. Inte minst i utbildning i skolorna. Gall-Peters är långt ifrån en bra lösning på detta krav, men det drevs ändå igenom på sina håll under 2017.
Under 2018 presenterades sedan en artikel som föreslog framtagandet av en ny projektion, som inte förvränger lika mycket som Gall-Peters, men ändå är trogen ”lika area” önskemålet.
Du kan hämta artikeln här: https://www.researchgate.net/publication/326879978_The_Equal_Earth_map_projection
Anledningen till att vi inte tycker om att använda Gall-Peters, och att projektionen inte ens finns som förval i QGIS, är att den inte är speciellt estetiskt tilltalande. Detta var en av grundparametrarna vid framtagningen av en ny projektion. En estetiskt tilltalande projektion med lika area.
En fördel med Gall-Peters är att den går att upprepa. När du kommit till kanten i väst, kan du enkelt fylla på med samma karta igen och fortsätta ”varvet” runt på skärmen. Det är på detta sätt vi kan panorera förbi datumlinjen i Google Maps och liknande, även om man där inte använder Gall-Peters. Detta är något som inte kommer att vara möjligt om man skall ha en estetiskt tilltalande global karta med lika area.
För att bibehålla estitiken någorlunda behöver man anpassa kartan som i bilden ovan. Den visar Robinsons projektion, som dock inte är lika area.
Förslaget, som nu är implementerat i PROJ och kommer i version 5.2, kallas som sagt ”Equal Earth” och är väldigt mycket baserat på Robinson, även om de flesta parametrarna är helt annorlunda.
Det enda sättet att använda Equal Earth redan nu är med masterversionerna av PROJ från GitHub, annars får man lugna sig till 1 September när version 5.2 släpps. Förr eller senare så kommer denna även till QGIS, och eftersom det är mycket ”ståhej” kring projektionen så dröjer det troligen inte speciellt länge.
Så länge har du i bilden ovan en bild från artikeln jag hänvisade till tidigare.
Här framgår ett annat problem med projektionen, som inte automatiskt är löst, nämligen att projektionen klipper land i östra Sibirien.
Tom Patterson (@MtnMapper) har föreslagit en ny centermeridian genom Verona (11°) i Italien, vilket delar kartan mitt i Berings Sund. För att demonstrera hur detta skulle kunna se ut testar jag med en modifierad Robinson.
QGIS klipper objekt som passerar gränsen för en projektion lite konstigt, så jag fick redigera en polygon för en ö som trots allt låg lite på gränsen, men bakom land i bilden ovan har jag tidszoner, och där syns också effekten av problemet när objekt har linjer som passerar gränsen för projektionen.
Annars så syns hela Sibirien i öster och hela Alaska i väster, så om man bara skall avbilda världen så blir detta ett mer estetiskt tilltalande sätt.
Metoden visar dock på en del problem i GIS programmet som inte beror på den nya projektionen, utan kan bli en konsekvens av den. Om man inte hittar ett sätt att hantera data som passerar en projektionsgräns, så måste vi eventuellt göra om alla globala data så att de inte passerar projektionsgränsen. Om man behåller London som meridiancentrum så får man inte detta nya problem, så jag tvivlar på att det kommer att bli en ny nollmeridian inom överskådlig tid. För visualisering av världen, som i bilden tidigare, så kan man dock tillämpa 11° öst som centrum, därför kan det ändå bli nödvändigt att modifiera tillgängliga data.
Ett sätt är att även klippa data vid -169° (169° väst). Då spelar det ingen roll om man använder 0° eller 11° som centrum meridian när man skapar sina världskartor. Kantlinjer på polygoner får hanteras på annat sätt, men det kan man nog fixa det också.
Det kanske blir nästa projekt. Att skapa en världskarta med Equal Earth och Verona nollmeridian. Det kommer inte att kräva ännu en ny projektion. Det är bara att lägga till ”y_o=11” i PROJ definitionen. Just nu tycker jag att Robinson är mer estetiskt tilltalande än Equal Earth, men det är nog bara en fråga om att vänja sig. Om nu lika area är så viktigt, så är nog Equal Earth ett väldigt bra alternativ. Enormt mycket bättre än Gall-Peters!