Ett kort inlägg som främst är en reflektion över hur bra ArcGIS hanterar GeoPackage och PostGIS, samt Esri Shape och Fildatabas som jämförelse.
Jag har testat ett typfall med vektordata och provat inläsningstider, uppdateringstider vid panoreringar, med mera i QGIS, ArcMap och ArcGIS Pro.
QGIS är tveklöst bäst generellt sett på alla dessa format (inklusive Esri Shape) utom fildatabas där Esri mjukvarorna är lite bättre.
Jag har enbart testat läshastigheter då QGIS normalt inte kan skriva till fildatabas och Esri mjukvarorna inte kan skriva till öppna format (framför allt inte redigera dessa). Jag överväger inte heller ArcGIS Server eller AGO då jag endast är intresserad av datalagring och inte diverse övriga ”tjänster”.
Att QGIS är bättre på shape kan delvis bero på att de filer som testades är ganska stora och i ett fall även passerar den ”magiska” 2 Gb gränsen, vilket i QGIS verkar fungerar utan problem, men ger korrupta resultat i ArcMap/ArcGIS Pro.
GeoPackage går att läsa i ArcMap (10.6) och ArcGIS Pro (2.2), men de är riktigt långsamma att läsa in initialt och vid panorering till nya platser efter inläsning så verkar indexeringen som programmen kan identifiera, inte användas. Det ger väldigt långa uppdateringstider för att rita om dessa data då ”allt” verkar läsas in igen efter varje panorering.
PostGIS är om möjligt ännu långsammare att läsa in första gången. Det problem jag upplever som störst är att trots att programmen kan läsa vilket koordiantsystem och vilken utbredning dessa data har direkt från källan, så räknar programmet om detta varje gång data läggs till… Ju större datamängder det är desto längre tid tar det. GeoPackage uppdateras på samma sätt, men här har det ibland fungerat att klicka på knappen för att använda koordinatsystemets utbredning i dialogen som visas när beräkningen körs. Däremot så är uppdateringen vid panorering av kartan med PostGIS data snabb, gränsande till mycket snabb
Väl inläst så är därför PostGIS data ett väl så gott alternativ som fildatabas för större datamängder (så länge man inte behöver redigera dessa data).
En förutsättning för att PostGIS data skall fungera i Esri mjukvaror över huvud taget, är dock (i mitt testfall) att inga fältnamn har stora bokstäver!
Om jag skapar ett projekt i ArcGIS med PostGIS data och sparar detta. Stänger ner programmet och startar igen, för att öppna det sparade projektet, så slipper jag de långa inläsningstiderna från tidigare…
Om projektfilen därför sparar dessa datas utbredning så att den inte behöver räknas om, är jag inte säker på men det verkar nästan så.
Reflektioner
Om man har stora mängder vektordata som bara skall läsas i ArcGIS (ArcMap eller ArcGIS Pro) så kan ett alternativ till central lagring vara just PostGIS! Framför allt baserat på färdiga projektfiler.
Den sagolikt långsamma hanteringen av framför allt GeoPackage, men även initiala inläsningen av PostGIS data, är dock en så påtaglig brist och vid en jämförelse med QGIS så uppenbar, att det inte i min mening inte kan vara ett misstag att det är så här. Det är helt klart en medveten begränsning i Esri mjukvaran, och då har jag inte ens övervägt bristen att det inte går att redigera denna typ av öppna data.
Det kan också vara så att det finns inställningar som jag inte hittat som gör just inläsningen av data kan snabbas upp.
Om du nu bygger din GIS infrastruktur i huvudsak på Esri plattformen, så har du dock väldigt få alternativ om du vill lagra data rationellt på en server. Då är det ArcGIS Server (med varianter) som gäller, eller ArcGIS Online. Väljer du molnversionen så tar du även risker med att andra kan komma åt dina data och att data lagras på en plats du inte har kontroll över
Med PostGIS kan du använda alla verktyg du är van vid med Esri mjukvaran (utgår jag ifrån) för hantering av traditionella vektordata. Redigeringen får du sedan göra i andra program, och om du skall använda ”multipatch” data för att exempelvis redigera i 3D, då är det nog uteslutande Esri som gäller.
3D redigering i ArcGIS Pro 2.2 är för övrigt riktigt trevlig. Det är nytt och inte helt optimalt, men det ser riktigt bra ut. Här har QGIS långt kvar innan man är i närheten av vad som är möjligt.