Jaha, då fick man ytterligare en anledning att överväga open source i stället för proprietära mjukvaror, speciellt i hemmet.
Microsoft ändrar i sina villkor för hemanvändare av Office.
Man tar bort möjligheten att ”köpa” en licens i hemmet till rabatterat pris om arbetsgivaren deltar i ”Home Use Program”. Numera går det bara att ”hyra” dessa licenser.
Om man inte har en arbetsgivare som deltar, så kan man fortfarande ”köpa” en licens. Men då blir det inte någon extra rabatt.
1’399 kr kan låta som mycket, men i ”Home” så ingår upp till sex installationer och man kan arbeta helt off-line med en mjukvara som inte slutar fungera när året är slut. De flesta av oss kan nog leva med ett officepaket som inte är splitter nytt, så länge man har tillgång till säkerhetsuppdateringar.
Vill man komma undan lite billigare och kan utnyttja HUP så sjunker som sagt priset något. Men möjligheten att ha en ”permanent” licens försvinner. Priset för 365 Home hamnar på runt 630 kr/år och 365 Personal på ca 455 kr/år. Personligen så skulle jag fortfarande valt det orabatterade priset 1’399 kr för en permanent licens om jag kände att jag nödvändigtvis måste använda Microsoft Office…
Alternativ
Nu har jag inte använt Microsoft Office hemma på över 10 år och känner absolut inte att jag behöver det. Jag har under den tiden skrivit flera böcker och massor med rapporter och dokumentationer, med hjälp av andra program.
Jag använder Libre Office! Paketet är Open Source och finns kostnadsfritt att ladda hem från Internet (länk). Om man inte använder någon Linuxvariant, då det sannolikt är installerat som standard redan från början.
I paketet finns ordbehandlare, kalkylark och presentationsprogram, helt kompatibla med Microsofts varianter. Till skillnad från hemanvändningsversionen från Microsoft så ingår även Teckning, Formler och Databas.
När man installerat så kan gränssnittet se lite konstigt ut om man kommer direkt från Microsoft.
Men med några enkla ändringar i inställningarna så kan man ändra på det, samtidigt som man gör programmet helt kompatibelt med Microsoft Office.
Det första är de teckensnitt som används i MS office som standard. Numera är det Calibri som är standard. Detta typsnitt finns att ladda ner och installera om det inte redan finns på datorn.
Gå till menyn Verktyg och välj Alternativ (eller Alt + F12).
Här kan du passa på att fylla i lite uppgifter som paketet använder i inställningar och funktioner automatiskt. Men gå sedan till LibreOffice Writer följt av Standardteckensnitt.
Här väljer du Calibri, för att ha samma standardteckensnitt som i Microsoft Word. Under Läs in/Spara och Allmänt kan du även ändra standardformatet till Word 2007-2019 (*.docx).
På samma ställe kan du ändra till MS Office standardformat för kalkylark och presentationer. Ändra bara dokumenttyp först, så kan du ändra standardformat för flera dokumenttyper.
När nu kompatibiliteten är säkerställd, så kommer ingen som du skickar dina dokument till ha en aning om att du inte använder Microsoft Office.
Nästa steg är justeringar i gränssnittet. I Alternativ dialogen finns det möjlighet att göra en del justeringar, exempelvis lägga till teman och anpassade ikonpaket, samt ändra färger och annat så att man skapar ett helt anpassat utseende. Men det som från början skiljer LibreOffice från MS Office mest är nog ”Ribbon” menyn.
Det blir inte exakt som MS Office, men arbetssättet blir mer likt. Du behöver dock ”vänja dig” vid programmen, innan de känns naturliga. För hemanvändare så vågar jag nog påstå att allt du tidigare gjort i MS Office, går att göra i LibreOffice. Det finns mängder av hjälp att få, exempelvis på YouTube om du är beredd att söka efter informationen och inte är avskräckt av instruktioner på Engelska.
Den inbyggda hjälpen (F11) kan också vara ett stöd om man söker efter något specifikt.
Tillräckligt bra?
Ibland är frågan motiverad, då det finns ganska många alternativ bland OpenSource till kommersiella mjukvaror, som inte riktigt har all funktionalitet som det köpta programmet. I en del fall så är glappet ganska stort, men för LibreOffice så är det inte så. Jag kan till och med sträcka mig till att LibreOffice i en del fall är bättre. Exempelvis för exporter till tryckförlagor i specifika PDF format, eller Epub. LibreOffice är sedan bättre på att läsa och korrekt visa öppna dokumentformat än MS Office. Men det är mer en konsekvens av att proprietära mjukvaror sällan väljer att anpassa sig till 100% till öppna format, utan framför allt håller fram egna stängda format. Det är därför vi fortfarande använder Esri Shape och inte GeoPackage i GIS världen som standardformat för geodata.
Trevlig och bra presentation kring officeprogram! Nu kommer vi in på det jag saknat runt QGIS d v s exempel på hur man i ett gis-projekt kan få QGIS att interagera före, under och efter med de här företrädesvis fria programmen som t ex Libre Office, GIMP, Inkscape m fl. Jag kan inte tänka mig att QGIS trots sin förträfflighet är det enda program man behöver 😉 och behärskar man inte programmeringens och skriptandets ädla konster kanske det går att få ihop ett gis-uppdrag ändå om man bara vet vad som går att åstadkomma vid sidan om? Ingenting är som bekant starkare än dess svagaste länk och det kan ju finnas alternativa lösningsvägar för att kunna gå i mål om än lite mer tidskrävande? Apropå databasfunktionen i Libre Office så skulle jag vilja kunna trycka på en knapp och få ut en sql-litedatabas med mina geodata. Bland mycket annat som f n inte finns bland core-funktionerna i QGIS. Eller gör det?
Men QGIS har väl stöd för Sqlite-databasen?
Frågan är väl vilket stöd för GIS man kan få i Sqlite? Det är ju inte några standard-datatyper och funktionalitet som stöds i SQL, och inte i de flesta enkla databaser.
Vad är det du vill ha för integration med Libre Office? Libre Office har stöd för Postgresql och en hel hög med andra databaser.
Vilken integration med GIMP och Inkscape vill du ha? Det har väl redan beskrivits några saker här i den här bloggen redan?
Det är svårt att ge tips, om du inte talar om vad du vill ha för stöd. 🙂
Ja utifrån det funktionellt tekniska perspektivet är förstås dina frågor rimliga, men om vi lyfter upp det hela någon eller ett par abstraktionsnivåer och sätter oss i projektledarrollen och där har fått ett uppdrag ifrån styrgruppen att förklara bemanningen av ett geodataprojektet med en specialist på varje här ovan nämnd applikation så vill man förstås veta vad var och en ska bidra med. Hur skulle ett exempel på ett sådant uppdrag se ut? Skulle du alltid säga att nej jag gör allt själv i QGIS om vi antar att du bara kan QGIS? Så just nu vill jag mer veta vad som går att göra än vad jag vill göra med alla applikationerna d v s ni som har erfarenhet av gis-projekt kan förhoppningsvis ge exempel. Jag vet i alla fall att varken QGIS eller något av de övriga programmen är speciellt bra på rektifiering, men nu är frågan alltså vad de är bra på 🙂
En liten synpunkt från min sida.
Huruvida något är bra eller dåligt i QGIS är delvis en subjektiv bedömning och en fråga om vad man jämför med.
Georeferering är en sådan funktion man kan ha synpunkter på. Det finns de som beskriver exempelvis ArcMap som betydligt bättre på detta, men personligen får jag nog säga att resultatet från en georeferering i QGIS väl motsvarar resultatet från ArcMap.
Att det finns invändningar mot funktionen i QGIS handlar i en del fall om att det inte är samma arbetsflöde som i ArcMap…
Sedan kan man säkert fundera över om det går att göra saker bättre och mera naturligt när det gäller just arbetsflödet.
Om man sedan tycker att rektifiering i QGIS är bra eller dålig är fritt att ha åsikter om. Personligen så tycker jag att funktionen fungerar bra!
Är inte ArcMap smidigare och kräver förre tryckningar? QGIS vill ju att man skall hoppa mellan olika fönster och det blir jobbigt när man har typ antika kartor eller bilder. Det fungerar kanske bra med fyrkantiga noggranna kartor.
Äpplen och päron…