Jag har skrivit om hur jag använde hdb-data för att laga de öppna höjddata som Lantmäteriet publicerar (länk) i ett tidigare inlägg. När jag nu skulle ladda ner dessa data igen på en annan dator så noterade jag att det fanns en uppsättning data för 2019. Vad bra, då kanske dessa redan är lagade?
Men se det var de inte (bilden ovan). Det saknas fortfarande stora områden i framför allt fjälltrakten. Vad är då skillnaden?
Så, jag läste in data jag hade sedan tidigare och körde en enkel rasterkalkyl för att få ett nytt lager med värdeskillnad mellan de båda lagret. Med QGIS 3.10 så gick det här faktiskt blixtrande fort att köra på hela Sverige.
Det var här jag märkte att det faktiskt fanns ett område i de nya filerna som inte var med 2018, men det saknas fortfarande flera andra.
Det som är grön/blått är områden där de nya data har ”högre” värden och de gul/röda ”lägre”. Grön/blått har alltså stigit på ett år, medan de gul/röda sjunkit.
Hur stor skillnad är det då?
Avvikelsen redovisas som mellan -67 meter till 61, men det är gränsvärden som inte är speciellt vanliga, och kanske inte helt korrekta. Medelförändringen är 0.001098 meter och standardavvikelsen är 0.50916 meter. Det är alltså mycket liten skillnad mellan dessa båda data. I min karta ovan så är värdena från -12 meter till +7, men majoriteten ligger runt en meter. Jag valde dessutom ett område i Sverige där det faktiskt fanns tydliga skillnader.
Ovan är samma utsträckning fast som vanlig karta från LM öppna WMTS tjänst.
I något fall kan det vara mätmetoden som skiljer något, men det kan finnas naturliga förklaringar till skillnader också. Erosion längs vattendrag kan vara en bidragande faktor, och i minst tre fall i bilden ovan så är det troligtvis expanderingen av ett grustag och bergtäkter som förändrat höjden på terrängen.
I bilden ovan syns ytterligare ett sådant exempel från trakterna runt Dalby i Skåne. Här har jag ändrat lite i distributionen av färgerna och gjort det som är närmast oförändrat transparent.
Ett annat lite roligt exempel hittar jag utanför Upplands Väsby. Här har man hämtat material från bergtäkten i öster (rött), men samtidigt har man skapat en ansenlig hög i nordväst (grönt). Kan det vara avfallsanläggningen som börjar fylla igen det befintliga hålet med deponi? Man har sänkt nivån med ca 15 meter i de röda områdena, men höjt med nästan 25 i de mörkast gröna.
Jag klassade även om dessa data så att allt med skillnad mer än 5 meter kunde göras om till ett vektorlager. Det som antyder rött i bilden ovan är områden där mer än 5 meter försvunnit och det som är grönt är platser där mer än 5 meter tillkommit.
Någon som kan gissa var nedanstående bild är ifrån? Varje pixel är som sagt 50 meter, så detta är inga småområden. Förändringen har även skett mellan 2018 och 2019 års data.
Nåja, så det är skillnader i data. Det är ju bra att dessa uppdateras. Men varför kan inte alla områden publiceras? Varför skall jag behöva skapa ”lagade” data själv hela tiden? Finns det någon naturlig förklaring till varför inte alla områden är med, eller är det bara dålig kvalitetskontroll?
Hålen är förmodligen för att dessa områden inte skannats förrän i sommar. Man vill kanske inte blanda gamla höjddata med höjddata från laserskanningen.
https://www.lantmateriet.se/External/geolex/bild_hojd/utfall/utfall_laserdata-nh.pdf
I din tredje och fjärde bild så verkar det ju vara höjder på vattendragen som ändrats mest, och det är ju inte så konstigt – vattenståndet kan ju variera.
Ja det är ju klart. Något jag då undrar är hur väl dessa höjder kan mätas i enskilda vattendrag. Hur väl kan laserskanner mäta en vattenspegel.