Användare av GIS måste börja ställa krav på sina leverantörer av tjänster och programvaror. Det handlar inte om kvalitén på produkter och tjänster, utan om dess överlevnad.
Många av er som läser dessa inlägg regelbundet är sannolikt mer eller mindre direkta användare äv öppen källkod och känner till exempelvis GDAL som väldigt många andra program med öppen källkod använder sig av. Det man inte säkert är medveten om är att GDAL (med flera program) även används i kommersiella programvaror och tjänster utan att det nödvändigtvis är så värst tydligt. En LITEN lista med användare av GDAL finns här: länk. Men det är betydligt flera som gör det, inte minst leverantörer av GIS tjänster, portaler, specialprogram med mera.
När vi upphandlar program och tjänster från tredje part, så måste vi säkerställa att produkten vi köper är livskraftig och kommer att fungera även på sikt. Om många leverantörer regelmässigt struntar i att aktivt arbeta för att de program med öppen källkod de använder skall ha förutsättningar att hållas vid liv och utvecklas, så är risken att nödvändiga komponenter på olika sätt blir sämre alternativ att använda. Som upphandlare måste vi därför exempelvis ställa krav på leverantörer när det gäller hur de hanterar underhåll och support av använda öppen källkodsprojekt.
När vi själva väljer att använda öppen källkod så gäller samma sak. Det är upp till oss att göra vad vi kan för att säkerställa att de program vi använder har förutsättningar att överleva.
Allt handlar inte heller om pengar! Många projekt behöver hjälp med att underhålla koden som projekten består av. Det duger inte att som större företag som har ett dataformat man vill att exempelvis GDAL skall stödja, gör en ”commit” till GitHub med drivrutiner och några rader kod. Koden måste underhållas, integreras och fungera även när förändringar i övrigt sker. Detta kräver långsiktigt engagemang med dedikerade utvecklare som kan vara en del i projektets långsiktiga överlevnad.
Som privatpersoner så är det kanske inte rimligt att kräva att man engagerar sig omfattande i underhåll av stora kodbibliotek, men mindre donationer och hjälp på andra sätt är också användbart. Här finns dock möjligen ett litet problem…
Om vi tar QGIS som exempel. Att se till att man donerar pengar till ett omfattande projekt som QGIS är i sig bra, men QGIS i sig använder många andra open source projekt, exempelvis GDAL. Antingen så får vi då vara såpass insatta att vi kan göra en egen uppdelning i hur vi fördelar våra ekonomiska medel eller så får vi ställa krav på det stora projektet att i sin tur fördela medel till underliggande projekt.
Ett tredje alternativ är att skapa en paraplyorganisation för alla dessa projekt och låta denna fördela tillgängliga resurser till de projekt som behöver dessa bäst…
Vänta lite…
Finns inte redan en sådan organisation? OSGeo!
What is the Open Source Geospatial Foundation? The foundation, or “OSGeo” for short, is an independent not-for-profit legal entity established to support the needs of the open source geospatial community. The foundation will serve as an organizing body, a public technology commons, a development community manager, and event sponsor. Once fully established, the foundation will provide a legal and administrative framework to better support the ongoing development and promotion of open source geospatial data and technologies.
Ovanstående är hämtat direkt från OSGeo webbsida. Inom OSGeo finns ett antal ”officiella” projekt.

Det kanske är läge att på allvar se över hur framför allt ekonomiska medel, men även andra resurser, hanteras och fördelas inom många open source projekt. Dessutom kanske OSGeo skulle ta fram riktlinjer för hur användare och tredjepartsleverantörer av dessa program skall resonera för att beräkna vilken insats, ekonomiskt eller praktiskt, som är rimlig utifrån användandet. Det kanske är enklare för ett företag eller organisation att ”få loss” ekonomiska medel för öppen källkod om det finns en ”prislista” eller beräkningsmodell att använda sig av som rekommendation.
Varför nämner jag GDAL här? En av huvudutvecklarna av detta extremt använda programbibliotek påbörjade för ett litet tag sedan en översyn av listan med format som stöds. Många format har inte sett underhåll eller översyn av koden på väldigt länge och börjar bli ett problem för utvecklingen av koden som helhet. Därför började format att strykas från koden och även mera namnkunniga format började ifrågasättas. Allt detta väckte många sovande björnar som helt plötsligt hade väldigt mycket åsikter och synpunkter… För att göra en lång historia kort så stängde utvecklaren ned sitt Twitterkonto och har i princip försvunnit från sociala media! Vad detta betyder i förlängningen vet jag inte, men det borde vara en tydlig signal till oss alla att ta en rejäl funderare om hur projekt med öppen källkod skall hanteras och underhållas långsiktigt, samt på vilket sätt vi är beroende av dessa. Det duger heller inte att bara konstatera att ”det är inte vårt problem” då man köper en färdig mjukvara av tredje part. Som användare så måste vi ta ett ansvar för hela kedjan av mjukvaruberoenden.
MYCKET bra inlägg. Tack.
Instämmer med Anders, mycket bra inlägg!