I QGIS så finns det väldigt många verktyg för att skapa polygoner med specifika vinklar, exempelvis är det väldigt lätt att skapa en rätvinklig enkel byggnad.
Ett exempel är att man definierar en sida med de två första punkterna, och ”djupet” på byggnaden bestäms av den tredje punkten. Det kan vara en projicerad längd, eller en längd som bestäms av avståndet mellan den andra och tredje punkten. För det jag skall visa här är det den projicerade längden som är mest användbar.
När man är ute och mäter med Input eller Qfield, så har man däremot inte tillgång till dessa verktyg. Vill man därför skapa en polygonyta som är exakt rätvinklig, så har man problem. Man kan komma ganska nära om man har en ansluten GNSS mottagare med RTK, men om man bara har enhetens inbyggda GPS eller om man vill digitalisera på fri hand, då blir det i stort omöjligt.
Men man kan fixa detta!
I mitt exempel så bygger jag ett system för att hantera rätvinkliga ytor med fyra hörn eftersom det är väldigt enkelt. Med mera avancerade beräkningar så kan man fixa även byggnader med fler hörn, så länge dessa är rätvinkliga, men det är ganska mycket mera avancerat.
Här använder jag ett linjelager som stilsätts baserat på de första tre brytpunkterna med en geometrigenerator. På samma sätt som för det tidigare använda verktyget så definieras en sida med de första två punkterna, och den tredje projicerar djupet. Funktionen make_rectangle_3points() använder tre punkter som hämtas från just de tre första brytpunkterna. Dessutom finns ett fjärde värde i funktionen som anger att det skall vara just det projicerade avståndet som skall genereras för djupet. Standard är (”0”) att det är längden på avståndet mellan andra och tredje brytpunkten som definierar djupet, men jag tycker som sagt att projicerat djup passar bättre.
För att sedan testa detta så använder jag Mergin för synkronisering och Input för inhämtning, men det går såklart att använda Qfield i stället också.
Redigera som vanligt i appen, men i det här fallet är det en linje som digitaliseras och inte en polygon, vilket kan verka förvirrande om man inte känner till hur man skall använda lagret.
Stilen kan såklart stilsättas på ett sätt som visar resultatet på lämpligt sätt direkt i appen. När man sedan synkar tillbaka data så är det dags för nästa steg.
Här kan man välja ut enskilda objekt, eller ta allt och göra om linjerna till faktiska polygoner med verktyget Geometry by Expression. Det går att göra ett anpassat verktyg (modellbyggaren) med rätt inställningar i geometriuttrycket som kan köras med ett klick, eller så anger man manuellt samma uttryck här som för geometrigeneratorn i lagret. Vill man automatisera mer så kan man till och med skripta synkronisering och uppdatering av lagergeometrier när man öppnar projektet.
Har man ett inhämtningsprojekt med två lager så kan det ena lagret visa obearbetade linjer stilsatta som byggnader, och ett lager med överförda bearbetade polygoner. När man synkroniserar projektet mot apparna så uppdateras båda dessa.
Om man nu vill kunna samla in data om mera komplexa polygoner, hur gör man då. Tja, man behöver hålla koll på hur många brytpunkter som används. Man behöver bestämma om man skall ”lägga till” polygoner med fler punkter eller om man skall dra bort ytor från den först genererade polygoner. Skall man markera ”innerhörn” eller något annat? Här finns det många vägar att gå och det viktiga är att man är tydlig och definierar hur man skall samla in punkterna i fält. Ju fler komplexa geometrier man vill kunna lägga till desto svårare blir det.
Vill du prova det jag visat här? Då kan du hämta mitt publika projekt via Mergin och Input-appen.
Mitt projekt är byggt i SWEREF99TM (EPSG:3006) och om någon testar någon annanstans än i närheten av UTM zon 33 så kan det därför se lite konstigt ut i appen. Det går däremot utmärkt att modifiera projektet som man vill.
Polygonalternativ
Vill man ändå använda polygoner när man digitaliserar så finns det ett annat sätt att ”räta upp” vinklar i betydligt mera komplicerade polygoner. Nämligen ”ortogonalisering” eller ”orthogonalize”. Här tycker inte jag att man har lika mycket kontroll, men det blir betydligt enklare att justera insamlade geometrier. Det går däremot inte att justera insamlade polygoner i fält då verktyget inte finns tillgänglig i uttrycksbyggaren. I QGIS kan man däremot köra verktyget på ett befintligt lager och även på enbart markerade geometrier, så det behöver inte betyda så stora problem för den som inte nödvändigtvis måste ha räta vinklar direkt i appen. Genererar man PDF skisser i Qfield så kan ju det vara fallet, men är det ren insamling för bearbetning på kontoret, då återstår bara en bedömning om man kan acceptera den generalisering av insamlade geometrier som det verktyget innebär.