Är det dags att se över hur mjukvaruleverantörer tillåts hantera licenser för sin mjukvara? Eller skall skolorna ges andra riktlinjer?
Problemet (om det nu är ett problem) uppstår när exempelvis utbildningsinstitutioner erbjuds licenser till starkt reducerat pris, men då eleverna är färdiga med utbildningen så kan de inte fortsätta använda mjukvaran till en motsvarande kostnad. Dessutom kanske institutionen erbjuds gratis utbildningsmaterial tillsammans med licenserna.
Dessa erbjudanden från mjukvaruleverantörer är inget annat än en investering i framtida inkomster. Medan General Ackbar kanske skulle uttrycka de som ”it’s a trap!”. En elev som använt en mjukvara under flera år i en utbildning, är starkt benägen att vilja fortsätta använda samma mjukvara efter utbildningen.
Ett företag som erbjuder ”skollicenser” borde kanske vara tvingade att erbjuda samma mjukvara till samma pris för enskild användning även för de som genomfört utbildningen efter denna. Detta kan vara svårt att realisera, så i praktiken skulle det antagligen innebära att samma pris skall erbjudas alla under liknande förutsättningar. Vilket i förlängningen och i praktiken betyder att speciella skollicenser förbjuds, och mjukvarorna blir dyrare. Men är det bättre?
Exempelvis så kostar Adobe Creative Cloud över 7’000 kr per år normalt, men om du är lärare eller elev betalar du strax över 2’000 kr för enskild användning. Om institutionen som helhet vill ha en samling licenser för exempelvis en utbildningsmiljö, och elever på en kurs, så blir kostnaden också reducerad jämfört med vad exempelvis kommersiell användning i ett företag kostar (ungefär halva priset). Hade en institution valt att fortsätta med Adobe produkter om kostnaden blivit dubbelt så hög?
Ett annat exempel är Esri ArcGIS som för en stundent kostar runt 1’000 kr per år. Vad volymlicensiering vid en institution med mängder av elever kostar är i stort omöjlig att ta reda på via Internet, men det är i stort sett lika omöjligt att ta reda på vad ett företag med motsvarande behov behöver betala. I detta exempel så används därför endast studentlicensen, vilket även har en motsvarighet för privat/enskilt användande utan att man behöver vara student. I dessa licenser ingår den högsta licensnivån och i stort samtliga tillägg och tjänster. Om man vill ha en kommersiell licens med motsvarande kapacitet så är kostnaden för detta enormt mycket högre.
Esri erbjuder även licenser till ”non-profit” organisationer som NGO:er. Här är dock situationen en annan, då dessa organisationer inte utbildar elever i första hand, utan använder licenserna för den egna verksamheten. Den del av verksamheten som inte är ”utbildning” bör därför kunna fortsätta använda dessa typer av licenser, och det Esri med flera andra företag vinner på denna typ av licenser är framför allt ”goodwill”. Men om en NGO håller på med utbildning så bör samma förutsättningar gälla även där, eller?
När mer och mer träning och användning sker i hemmiljö så blir användningen av ”hemlicenser” också intressanta att fundera över. Dessa får inte användas för kommersiellt bruk och olika företag har olika gränser och riktlinjer för när en hemlicens inte längre är tillräcklig. Dassault Systems släppte nyligen en ”creator” licens av CAD programmet Solidworks som i princip är en hemlicens för hobbyanvändare till ungefär samma kostnad som de tidigare nämnda ($99 / år) och här har man satt gränsen vid inkomster på $2’000 och år. Om man tjänar mer i sin verksamhet där Solidworks används så skall man betala för en kommersiell licens. Denna är minst sagt dyrare… Varför finns då hemmalicenser? Förutom att man bygger upp en användarbas, så etablerar man andra delar som tjänster och inte minst dataformat som något som i det närmaste kan bli defaktostandard, om man har lite tur.
Hobby och hemanvändning till reducerat pris är kanske inte mycket att ha synpunkter på, mer än moraliska aspekter. Däremot så är utbildning i skolor och vid högre utbildning något som bör ses över. Hur skall man återspegla de förväntade ”kostnaderna” för användning av licenser av mjukvaror efter en utbildning, under utbildningen?
Om den här typen av skollicenser skall fortsätta att användas, så behöver kanske utbildningen ses över så att elever inte begränsas till enstaka mjukvaror och att utbildningen i sig inte är uppbyggd kring en specifik mjukvara. Exempelvis så borde kanske mjukvaror med öppen källkod användas i stor omfattning i all form av utbildning. Detta är mjukvara som inte över huvud taget begränsar användning vare sig för privatpersoner eller institutioner och företag, och de är inte heller förknippade med licenskostnader.
Det går till och med att gå så långt att föreslå att all form av normal utbildning bör byggas upp kring användning av mjukvara med öppen källkod. Det kan sedan finnas inslag av användning av stängda mjukvaror för att belysa skillnader och funktioner som inte finns i de öppna mjukvarorna.
Vinsterna för eleverna med att använda öppen källkod är att de fortfarande kan lära sig grunderna inom området där mjukvaran används, men de har fri tillgång till mjukvaran såväl under utbildningen som efteråt. Institutionen som erbjuds licenser till lågt pris kan möjligen reducera antalet licenser och därmed reducera kostnader. Motiv att fortsätta som tidigare då befintligt och ”gratis” utbildningsmaterial finns från leverantören av mjukvara bör i dessa fall granskas lite extra noga.
Inget av detta är speciellt enkelt och självklart. Vad tycker du? Skall våra skolor tillåtas bygga upp utbildningar kring specifika mjukvaror med ”skollicenser”? Går det ens att basera utbildningarna på öppen källkod som grundinriktning? Finns det mjukvaror som är så dominerande att det inte är rimligt att dessa inte skall ges en särställning? Är det skillnad på ”ämnesutbildning” och specifik mjukvaruutbildning, och vad är det skolan egentligen skall utbilda på? Eller är den här typen av resonemang bara ”avundsjuka” och inget annat?
Vid Högskolan i Gävle använder vi både OSS och ESRI i utbildningarna. Vad som använda i vilken kurs varierar, men vi har tillgång till mjukvara med bägge sätten att utveckla och distribuera mjukvara.
Det verkar som att varje lärosäte för göra lite som de vill i denna fråga? Även skattebetalda verksamheter som kommuner och myndigheter vad jag kan se. Någon styrning ”uppifrån” ifrån regering och riksdag på den här höga detaljnivån verkar inte finnas och då får vi alltså finna oss i detta vare sig man gillar det eller inte. Givetvis är det ingen bra kompetenssituation att begränsa vilka arbetsverktyg elever och studenter ska läras upp på, men det finns förstås även en praktisk dimension i detta. Jag kan tycka att det ser märkligt ut om ESRI får 100% av den ”kommersiella kakan” i en GIS-utbildning, när det samtidigt finns flera andra leverantörer på marknaden med liknande utbud. Sen handlar det förstås också om hur många procent i en utbildning ESRI:s produkter används i förhållande till OSS (QGIS & Co) och vilka kriterier som används för dessa beslut.
Internutbildning av t ex programverktyg till berörda anställda sker väl även inom kommuner, myndigheter och privata företag, och rymmer även fortbildning. Så frågan om utbildning blir komplex, och då är det inte säkert att ens studentutbildning räcker till i långa loppet. Eller att man har haft oturen(?) att rekrytera någon som behärskar ”fel programverktyg” men ändå har en god (gis-)utbildning, hög kompetens och goda meriter inom geodata.
För dem som är privatpersoner utan några akademiska erfarenheter (inom GIS i detta fall) och behöver starta upp är situationen än mer prekär. Ingen marknadsöversikt då t o m begreppet GIS är obekant, inget känt och adekvat utbildningsmaterial och så dessa trösklar med höga kostnader för programverktyg (inte QGIS om man råkar känna till det) och höga kostnader för geodata – som inte alltid är sponsrat eller gratis av ens Lantmäteriet. Lantmäteriet är för övrigt själv sponsrade av skogsnäringen (kommersiellt i min lilla värld) för att vi alla utan kostnad d v s gratis ska kunna ladda ner det nya laserdatat-höjddatat. Men du får bara gratis laserdata nedanför trädgränsen! Om du med valfritt programverktyg vill skapa något geodataobjekt som t ex en karta nära fjällstugan eller längs vandringsleden och som ligger ovanför trädgränsen får du som privatperson betala åtskilliga tusenlappar – i alla fall om du skulle vilja använda detta nya höjddata. Behöver vi kanske som alternativ till denna privata sponsring börja med donationer till Lantmäteriet när anslagen från våra skattemedel återigen inte vill räcka till?