Ibland ser man kartor som man helt enkelt fastnar lite extra för. De är subjektivt ”snygga”. Men varför?
Det kan så klart vara ett ämne eller geografiskt område man föredrar, eller så kan det vara en person eller organisation man gillar som står bakom, men frånsett det, vad är det som gör att vi tycker att en karta är snygg.
Jag tror att grafisk design och inte minst färgval har mycket med saken att göra.
Hänger saker ihop? Är punktstilar harmoniserade med linjer och ytor i stil och form? Är färgerna balanserade mot varandra?
Alla som tillverkar kartor borde ha lite koll på just grafisk design och färgteori.
Geometrier i en karta kan man inte direkt påverka, men grafisk design är så mycket mera. Punkter representeras av en symbol som kan se ut och utformas precis hur som helst. Linjer har tjocklek och stil, ytor har en fyllning. Men framför allt är färgval viktigt. Kolla exempelvis igenom innehållet på https://www.fotor.com/blog/color-theory-in-graphic-design/
Titta speciellt på färghjulet och begrepp som komplementfärger. Det finns mängder av liknande sidor som också ger en bild av vad som är teoretiskt viktigt. (ex: länk1, länk2)
Det finns även mängder av YouTube filmer i ämnet som alla kartografer borde vara lite medvetna om. Exempelvis: Yes I’m a Designer men den serie jag brukar rekommendera är:
Det finns sedan också lite hjälp inbyggt i QGIS.
QGIS har såväl Cpt-City som ColorBrewer inbyggt och exempelvis via stilhanteraren så kan man skapa färgramper som följer dessa principer för tillämpningar.
Cpt-City är mer en form av ”lista” med olika gradienter som fungerar än en harmoniserad princip som bygger på dokumenterad färgteori. Medan ColorBrewer mer eller mindre helt följer vedertagna teorier och principer.
Det finns exempelvis en webbsida för ColorBrewer där man kan testa lite olika grundskalor med lite enklare kartor.
Om man håller sig till en av dessa färgramper när man väljer färger till en karta så kommer de mer eller mindre automatiskt att passa ihop. Det är ingen garanti, men det kan vara ett bra startläge. Med hjälp av färgteori så kan man även välja accentfärger som också kan passa i en färgskala och som tydligt men harmoniserat kan användas för att lyfta fram det som är centralt i en karta.
Det går även att skapa färgpaletter manuellt, men man bör i alla fall kika på reglerna kring färgteori. Skall man skapa variation så behöver man sedan inte alltid variera nyans, utan det kan vara mer diskret att variera färgmättnad men ändå tillföra extra skillnader.
Färg är sedan lite extra krångligt om man exempelvis vill ta hänsyn till personer med begränsat färgseende. Även här har QGIS verktyg för att hjälpa en kartdesigner.
Det går inte alltid att ta hänsyn till alla med begränsat färgseende, men beroende på målgrupp och sammanhang så bör man i alla fall överväga det. Att verktygen finns inbyggt i QGIS är då en fördel och tacksamt enkelt att använda. De vanligaste typerna av färgblindhet är någon variant av röd-grön begränsning (protanopi och deuteranopi). Om det centrala budskapet i en karta blir otydligt när man testar för dessa, så kanske man skall välja en annan färgsättning.