På Lantmäteriets hemsida kan man läsa om konsekvenserna av nya EU beslut som rör ”öppna data direktivet” och vilka data som bedöms vara särskilt värdefulla för samhället.
Beslutet som fattades av EU kommissionen och som trädde i kraft den 9 februari 2023 innebär kortfattat (från webbsidan):
Direktivet pekar ut ett antal datamängder som måste tillhandahållas kostnadsfritt. I Lantmäteriets fall gäller det all geografisk information (exkl positioneringstjänsten Swepos), samt adresser, fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. Det innebär att våra kartor, ortofoton och höjddata ingår.
Beslutet är dessutom ”minimum” och förutom att vara tvingande för de data som beskrivs så är det frivilligt att göra ytterligare typer av data fritt tillgängliga.
Av de data som idag inte är tillgängliga som öppna data, men som måste vara det är det framför allt ortofoton som kommer att vara påtagligt för många när dessa blir tillgängliga. Men även viss fastighetsinformation bör vara av intresse. Om hela Topografi 10 kommer att inkluderas i ”all geografisk information” och därmed också vara tillgängliga som öppna data, får vi se.
Det finns en del ospecifika formuleringar som gör att viss flexibilitet kan finnas i hur man väljer att implementera beslutet. Den normala tiden för implementering av EU beslut av den här typen är 16 månader (kan i undantagsfall förlängas till 2 år), vilket betyder att en form av ”dead line” för när det ska vara klart är 9 juni 2024.
Nuvarande tjänster via Lantmäteriets portal Geotorget fungerar i stort väldigt bra, men det finns potential för förbättringar. Om man exempelvis vill ladda ner stompunkter för ett stort område så blir det problematiskt då detta kräver hantering via ett API som erfordrar speciell mjukvara och inställningar för att fungera.
Vi får se hur saker och ting utvecklas det kommande året. En förutsättning för att det skall bli bra är dessutom att Lantmäteriet kan få finansiering för ändringarna. För detta krävs politiska beslut.
Det är ännu tidigt i processen och det enda jag hittat från Riksdagen så här långt är en fråga från Alireza Akhondi (C): ”…Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att uppnå syftet som beskrivs i ovan nämnda tillkännagivande?”.
Svaret från statsrådet Andreas Carlson (KD) är längre än frågan, men lyckas inte besvara kärnfrågan alls. Det är däremot ganska mycket tid kvar och frågan kommer sannolikt att debatteras i flera omgångar i Riksdagen innan det börjar klarna.