För de flesta inom GIS så lägger vi ganska mycket tid på data och att arbeta med data. Vi städar, filtrerar, bearbetar, analyserar och har i allmänhet väldigt kul med dessa data.
Jag är inte säker på att vi lägger lika mycket tid på hur vi förmedlar dessa data till andra. Framför allt så fokuserar vi på visualiseringen av data i sig, och inte så mycket om det som gör en karta komplett och finns runt omkring. Jag tycker inte att ”runt omkring” är något som går att separera och ”låta någon annan fixa”. Som kartograf så behöver man ha insyn i hela processen för det omvända problemet gäller också. En grafisk designer som är väldigt duktig på just grafisk design, kan ha begränsningar när det gäller vad innehållet betyder och hur det skall tolkas.
Om man inte kan göra allt själv, så är det i alla fall viktigt att man samarbetar i hela processen. Det är framför allt viktigt att GIS folket är med och har synpunkter tills produkten är färdig.
Fixa data
För att experimentera lite så hämtar jag statistik från SCB som utgör ”Nettoinkomst Medel 2021”. Data är som vanligt från SCB lite ostrukturerat ur ett kartografiskt perspektiv. Jag behöver därför hämta SCB geografiska data med kommuner, som jag också behöver bearbeta något.
Data slås samman efter kommun. Då detta är i stort samma data som från Lantmäteriet (1:1M) så går det att använda dessa data i stället, med vissa anpassningar.
Jag vill även ”klippa” polygonerna efter kustlinjer och sjöar. Dessa data hämtas från just Lantmäteriets Topografi 1M.
Ett enkelt filter och min ”mask” är klar. Bara att ”klippa”. Det har hänt att denna process misslyckas på grund av problem med geometrier, men då kan man enkelt köra ”fix geometries” på det lager som har problem först.
För att koppla statistik till geometri så behövs delade attribut. Det spelar mindre roll om man fixar detta i tabellen eller i kommunlagret, men jag gör det i attributtabellen för polygonlagret.
I det här fallet behöver jag ha kommunkoden och kommunnamnet som ett komplett attribut. Tänk på att skapa ett fält som är stort nog för alla kommunnamn…
Det nya lagret innehåller fler attribut än vad som behövs, så onödiga attribut tas bort med verktyget ”Drop field(s)”.
När bearbetningen är klar så sparar jag resultatet till ett nytt GeoPackage. I samma GeoPackage sparar jag även projektet, så finns allt på samma ställe.
Stilsätta data
Innan man stilsätter statistik så måste man titta på hur data ser ut. I det här fallet så är det en mycket stor koncentration kring 300 (ca), medan det finns en ”outlier” på 1’100 [tkr].
Välj en stilsättning som blir representativ för detta, vilket kan göras på flera sätt. Jag tänker försöka få till en generell stil som beskriver den stora massan, och sedan belysa extremerna på annat sätt.
Genom att börja med ”Equal Count” med lagom många klasser, så skapas en grundfördelning där den största klassen är väldigt ”bred”. I Histogrammet så går det sedan att lägga till nya brytpunkter och i mitt fall har jag lagt till gränser för 500 och 750. Dessa klasser väljer jag sedan att stilsätta med lite ytterligare markerade färger, som avviker från mitt val av färggradient. Min färggradient är för övrigt ”voxpop” från CptCity som jag inverterat för att det ”röda” skall representera lägre värden.
De klasser som jag lagt till förstärker jag genom att göra dem så pass mycket mörkare att de tydligt sticker ut från mängden, utan att för den skull verka osammanhängande. Dessutom så använder jag ”Precision” och tilläggstext för att göra siffrorna i teckenförklaringen lite enklare att ta till sig.
När jag är nöjd så passar jag på att spara stilen för lagret som ”default” så kommer den också att finnas lagrad i GeoPackage oberoende av andra aspekter.
Layout i QGIS
Nu kommer så nästa steg, att sammanställa alla data som skall vara med i kartan. Detta gör jag i en layout där den skapade kartan är en central del. Antagligen kommer jag att gå tillbaka och göra justeringar i kartan beroende på vad som framkommer i fortsättningen, men i layouten så samlar jag sådant som jag absolut vill ha med, och sådant som skulle kunna vara med.
Jag brukar lägga in dessa utanför layouten tills vidare, vilket gör detta till ett mellansteg. Passa på att ”plocka” värden från färger i kartan som kan återanvändas i layouten i övrigt.
Processen i sig kan leda till att man går tillbaka och uppdaterar kartan. I det här fallet så övervägde jag att markera ”top” och ”botten” kommunerna lite tydligare, men tills vidare så gör jag inte det.
Innan jag placerar in element i layouten så skall jag bestämma mig för övergripande stilval som typsnitt. Ett tips, om du inte redan är ”låst” till ett typsnitt, är att välja något som inte är allt för iögonfallande. Det är ju trots allt dina data som är det som är viktigt.
Tänk på att allt som samlats in, behöver inte användas i resultatet. Det är helt OK att ha ”vita” områden i en layout. Man måste inte fylla dessa. Om man inte är låst vid en layout så kan man däremot experimentera lite med placering och ”klippa” layouten lite annorlunda än ett fast format. Här är jag dock nöjd med en stående A4.
Några tips här. Det går att sortera om teckenförklaringar så att den kommer i önskad ordning. Här vill jag ha höga siffror över låga. Detta stämmer även med tabellerna, som också behöver sorteras med lite finess. Här har jag de 10 största och 10 lägsta värdena medtagna.
Externa program
För några år sedan så hade jag för vana att färdigställa lite mer avancerade layouter i program som Inkscape. QGIS har dock blivit så mycket bättre även när det gäller layout, att jag sällan behöver det. Det kan vara så att delar är enklare att skapa i Inkscape eller liknande, men sedan kan dessa importeras tillbaka till QGIS. Objekten kan då även ”bäddas in” i projektet så att man inte har en massa ”fristående” filer som layouten/projektet är beroende av.
Genom att exportera layouten som PDF så går det att öppna denna i Inkscape, där enskilda element kan bearbetas och modifieras som man vill.
Ett exempel när det fortfarande är nödvändigt att göra färdigt i ett externt program är om man vill infoga bezier-kurvlinjer.