När man börjar med GIS och framför allt kartproduktion av något slag, så är det väldigt mycket som är nytt och en hel del som är svårt att ta till sig. Vetenskapen bakom allt, tekniken i sig och till och med sättet att arbeta på kan vara helt nytt.
När man då får en uppgift att skapa en karta för något, det kan i princip vara vad som helst, så blir det ofta fullt tillräckligt att försöka hantera allt detta. Vilket jag tycker är lite synd…
Elever och andra nybörjare som skapar sina första kartprodukter har helt naturligt inte kompletta färdigheter inom området och GIS resan behöver ta lite tid med flera steg som kan utvecklas efter hand. Men det finns ett steg som jag tycker man ska försöka ta tag i så fort man bara orkar. Personlig stil!
Även om man kan lösa en tilldelad uppgift rent tekniskt så är det ofta uppenbart att den framställda kartan är gjord av just en ”nybörjare”. I otroligt många fall så skapas kartorna nämligen med GIS programmets standardstilar och primära förval. Detta gäller symboler, färger och typsnitt med mera. För någon som har lite erfarenhet från kartproduktion så kan man till och med direkt se vilket GIS program som använts för att skapa en karta utifrån dessa standardstilar.
Mitt tips blir därför att så snart det går, börja lära sig stilsättningsfinesser i så många sammanhang som möjligt. Använd inbyggda funktioner eller externa verktyg för att skapa stilar som för det första passar uppgiften, men även gör kartan lite mer personlig och unik.
Färgpaletter kan skapas i QGIS, men det finns även bra online verktyg för att generera paletter som följer olika ”harmonier”. Exempelvis Adobe Color där det går att dynamiskt ändra färger efter olika färgteorier som säkerställer att färgerna ”passar” till varandra. Det finns betydligt fler tjänster, några är bättre än andra men om man bara googlar lite så kan man säkert hitta något som känns bra. Lämna gärna en kommentar nedan om du har tips på bra tjänster för färgpaletter, eller något annat som kan hjälpa till att göra en karta personlig.
Ett annat område som gör otroligt mycket för det personliga är att byta typsnitt. Leta exempelvis bland Google Fonts.
Användartypsnitt och automatisk nedladdning av fritt tillgängliga typsnitt är en funktion som funnits sedan QGIS 3.28 men omfattar inte alla typsnitt. Saknade typsnitt jämförs mot en hårdkodad lista med onlinekällor och om fontfamiljen finns där med ”fri” licens så kommer den att laddas ner och användas. Om man ser till att välja en font med öppen/fri licens så är man en bit på väg.
Via Google Fonts så kan man även hämta ”ikoner” från Material Symbols som är en stor samling symboler med enhetlig stil som ofta är mycket mera representativa för det de ska visualisera än de symboler som är inbyggda i GIS programmen.
För QGIS så kan man även hämta ytterligare symboler och stilar från QGIS Style Hub som man kommer åt direkt från dialogrutan i stilhanteraren.
Nästa steg i arbetet med att skapa personlighet är att titta på fler detaljer i stilhanteringen för det GIS man råkar använda. Både ArcGIS och QGIS har stora möjligheter att anpassa och justera stilar för alla typer av geodata. Personligen tycker jag att QGIS har större möjligheter än ArcGIS Pro, men det handlar mycket om vad man är van vid. Försök att sätta dig in i detaljerna som kan plocka fram det som inte är direkt valbart bland förutbestämda stilar.
Ditt GIS har sedan möjlighet att använda symboler som skapats i externa program som Inkscape. En SVG bild kan direkt användas som symbol för punkter, eller som delar i lagerstil för andra geometrityper. Även rasterbilder kan användas som symboler för punkter, men rasterfyllningar är mer vanliga och då kan ”sömlösa” rasterbilder vara en lösning.
Många ritprogram har funktioner att skapa dessa sömlösa rasterfiler utifrån en textur som man exempelvis själv skapat genom att fotografera en yta med mobilkameran. Välj en textur som är hyfsat homogen och tillräckligt stor. Det skapar bättre förutsättningar att rastertexturen ska fungera på ett bra sätt. Det går att skapa sömlösa texturer i ritprogrammet GImp, med flera liknande program och det finns även online verktyg som man kan prova.
Externa program ska man sedan inte underskatta när kartprodukten sedan ska färdigställas. GIS programmen blir bättre och bättre på att hantera även layouter, men det kan i många fall vara mer logiskt att använda program som Inkscape eller Illustrator för att färdigställa kartorna man jobbar med. Ju mer som går att göra i GIS, desto bättre och även i layouterna så finns det finesser och inställningar som kanske inte är uppenbart tydliga när man är nybörjare.
Nu blir man inte ett fullfjädrat GIS proffs direkt, men om man åtminstone kan bestämma sig för att undvika standardstilarna i programmen så långt det är möjligt, så har man ett bra försprång i utvecklingskurvan. Om en erfaren ”kartritare” frågar hur kartan är gjord, så är man troligen på rätt väg…
Glöm sedan inte att symboler, färger och design inte får bli huvudsak! Det är fortfarande data som ska vara fokus, men det finns ingenting som säger att detta inte kan göras på ett snyggt sätt.
Hej!
Kan du möjligen hjälpa mig då jag inte är någon riktig hejare på Qgis.
Har laddat ner karta från lantmäteriet, Typografi 50 Nedladdning, Vektor. Fick en massa filer med filändelsen gpkg. Hur får jag in dem i Qgis! Förr kunde man använda Qgis stilfiler, men hittar inga som stämmer med denna karta!
Vänligen
Göran Lovén
GPKG är ”GeoPackage” vilket är QGIS standardformat för vektordata. Du kan ”dra och släppa” filerna direkt i kartfönstret i QGIS, och eventuellt bekräfta vilka lager du vill lägga till från paketet i en dialogruta. Du kan också gå via ”Browser” panelen och navigera till platsen där filerna finns och lägga till dem därifrån.
Hej!
Ja, det funkade som du beskrev, men inte blev det någon riktig karta. Det blev ett gytter av alla lager, såsom höjdkurvor, byggnadsverk, anläggningsområde, hydrografi, kommunikation mm.Verkar inte finnas någon riktig karta i grunden. Jag har gjort detta tidigare för många år sedan och då behövde man en manérfil för att få det att se riktigt ut i Qgis. Behövs inte detta längre?
Göran – se gärna ett tidigare inlägg.
https://geosupportsystem.se/2022/09/05/nytt-fran-lantmateriet/