Stil är det som sätter färg på dina data. Det är här man avgör hur data skall presenteras för användaren och ytterst hur användaren kommer att uppfatta informationen. Om man väljer en dålig representation av data så blir den svår att ta till sig eller i värsta fall obehaglig att se på och obegriplig. Tillsammans med Etiketter så är stil det avgjort viktigaste att skaffa sig en känsla för när man designar kartor.
Först och främst så kan man göra en del inställningar när det gäller grundläggande ”rendering” eller hur lagret ritas ut. Det går att sätta transparens eller genomskinlighet på varje lager individuellt och vill man ha olika transparens på olika datatyper i ett lager så kan man göra detta genom att använda olika objekturval (se förra inlägget) för samma data och därmed skapa olika lager som kan hanteras och symbolsättas individuellt.
En nyhet i QGSI 2.0 är att man på samma sätt som i många lite mer avancerade ritprogram kan ställa in ”blandningsparametrar”. Det går att ändra lager- och objektsammansmältning så att en mängd olika effekter kan uppnås. Här är det bara till att experimentera och se om detta kan vara något du tycker är användbart. Personligen så ser jag de största användningsområdena vid visualisering av rasterdata, så det kanske blir en artikel om det så småningom.
Symbolsättningen kan vara enkel, kategoriserad eller intervall. Enkel är en och samma symbol för alla objekt, medan en kategoriserad symbolsättning delar in symboler efter exempelvis vägtyp. Intervall kan användas för att ha en symbolsättning för vägar med maxhastighet under 50 km/h, en för de mellan 50-90 och en för de över 90 km/h.
Det går även att skapa mer avancerade regler för hur symboler skall ritas ut. Då skapar man filter för att skilja olika data från varandra och man har större frihet än med de mer grundläggande lagerstilarna.
För punktlager finns det även ”Punktförskjutning” som är ett sätt att ”klumpa ihop” punkter som ligger nära varandra. Den här lagerstilen tänker jag inte gå in närmare på här, men använd ett valfritt punktlager och experimentera lite med inställningarna. Titta speciellt på vad som händer när man ändrar ”Punktdistanstolerans”.
För alla stiltyper så handlar det i slutändan om symbolsättning av punkter, linjer och polygoner.
Alla typer av symboler byggs upp i lager som placeras på varandra. För de allra enklaste symbolerna så finns det i princip bara ett lager där man väljer mellan enkla symboler eller mer avancerade typer av symboler i olika kombinationer. Är man exempelvis inte nöjd med det som redan finns så kan man i ett ritprogram skapa egna SVG-filer och använda dessa när man skapar sina symboler.
Möjligheterna kanske inte är oändliga men ibland så känns det faktiskt så. Det går att göra otroligt mycket för att skapa skräddarsydda symboler till kartorna. Här nedanför så har jag bara med några snabba exempel.
Tänk nu på att om det är behagligt för ögat att titta på så är det betydligt enklare att ta till sig informationen. Fundera även på vilken information det är som är viktig i kartan och ge den informationen en särställning. Det går heller inte att ha med hur mycket information som helst på en och samma karta. Då kan det vara bättre att göra flera kartor som fokuserar på olika saker.
Ja just det. En av mina favoriter, som ibland tar lite extra kraft av datorn om det är mycket att rita ut, är ”symbolnivåer”. Med hjälp av dessa så kan symboler med flera lager ritas ut ett lager åt gången, och därmed ge ett mera ”sammansmält” intryck (jämför bilderna nedan).
Nästa gång så blir det etiketter. Personligen så tycker jag bättre om hur QGIS hanterar etiketter än ArcMap, men du får själv avgöra i del 3.