(Hoppsan! Här har artiklar publicerats i lite fel ordning, den artikel som refereras till som skulle publicerats igår publiceras i morgon i stället)
Igår I morgon tittar jag lite på hur man kan läsa in statistik från valresultatet och visualisera detta i QGIS.
Idag tänkte jag ta upp några intressanta resultat när man tittar lite närmare på siffrorna.
Men först! I inlägget så ger jag statistiska exempel och spekulativa förklaringar på orsakerna. Den som är intresserad måste själv värdera resultatet och dra egna slutsatser. Statistiken är baserad på valresultatet i Riksdagsvalet fördelat på valkretsar, och inga andra statistiska uppgifter har vägts in och därför skall slutsatser inte tas för givet.
Diagrammen är färgsatta enligt ovan och valdistrikten i övrigt är färgsatta efter om det är majoritet för Alliansen, Regeringsalternativet, eventuellt med stöd av vänstern, samt övriga.
För det första så har exempelvis Eksjö fortsatt styre av Alliansen, men det beror inte så mycket på att man är småborgerliga inne i staden, utan mera på att Centern är stark på landsbygden, om man får tolka bilden nedan lite fritt.
Om man i stället tittar på exempelvis Linköping så framträder en bild som skulle kunna tolkas som att staden är väldigt segregerad eftersom man röstar väldigt olika i olika valdistrikt.
Samtidigt så verkar inte exempelvis SD vara speciellt överrepresenterade så en eventuell segregation är sannolikt ekonomisk eller ideologisk, men vad vet jag? Jag bara spekulerar nu…
I Malmö är spridningen liknande:
Till skillnad från Linköping så kan man här se ett mera varierat stöd för SD, vilket skulle kunna tyda på att segregationen kan ha andra orsaker.
Tendenserna med att man röstar olika i olika delar av städer upprepar sig på många platser, men det känns inte som att det är lika stor spridning i huvuddelen av fallen, men det är svårt att bedöma utifrån statistiken. Det är heller inte främst större städer där det är vanligt. I bilden nedan finns exempelvis Ronneby som också uppvisar liknande tendenser.
I statistiken finns även information om valdeltagande. Om detta kan man också dra förhastade slutsatser men det går exempelvis att jämföra den tidigare bilden från Malmö och lägga på valdeltagande för att få fram en ny bild som det kanske går att reflektera över.
Till skillnad från den tidigare spekulationen om segregation så verkar lågt valdeltagande vara nästan uteslutande ett storstadsfenomen. Det finns undantag där exempelvis Byske i Skellefteå kommun har mycket lågt valdeltagande.
Områden med lägre än 55 procents valdeltagande visas i bilden nedan (berörda områden är förstorade för att synas).
När man tittar närmare på ett valresultat på det här sättet så uppträder det en hel del mönster, där jag belyst endast några stycken här. Oavsett hur man väljer att tolka resultatet så kan det här finnas massor med viktig information att ta del av och analysera inte minst ur ett kommunalt perspektiv om man exempelvis drar slutsatsen att det finns segregationer i samhället.