Detta inlägg är inspirerat av en artikel med rubriken ”We Put 700 Red Dots On A Map” där man diskuterar vår fascination för kartor och vad symboler på dessa kan representera, och sedan lite mindre specifikt att ”vår nation har problem” och ”hur går vi vidare” etc, så artikeln tillför inte så mycket i övrigt.
Jag tänkte ta ett svenskt perspektiv på detta och försöka visa på att fascinationen och känslorna runt statistik är starka även här, trots att vi kanske inte är så medvetna om det.
Hur lite färg och ett skickligt hantverk kan uppröra, sprida glädje eller okunskap, men även informera och utbilda vid en ärlig och objektiv användning.
I bilden ovan så dras man direkt till rubriken, som är lätt att tolka. Nästa steg blir att granska bilden översiktligt och då det saknas en ”nyckel” eller teckenförklaring så bildar man sig själv snabbt en personlig uppfattning om hur bilden skall tolkas. Sedan använder man denna tolkning för att hitta platser eller liknande som man är intresserad av, och så blir man upprörd, glad eller i bästa fall ifrågasättande till det som presenteras.
Det lustiga är att om den initiala tolkningen av vad det är man ser förstärker det man redan trodde sig veta eller misstänkte, så ifrågasätter man inte statistiken i samma utsträckning som om det talar emot den uppfattning man tidigare haft.
Valet av färger och fördelning av data är verktyg jag som tillverkare av dessa kartor kan använda för att dessutom vinkla statistiken till ett syfte som passar mig. Med en väl vald rubrik, en anpassad färgskala och en noga vald indelning av statistiken kan jag styra hur du skall uppfatta det du ser i kartan. Vill jag att något skall framhävas som dåligt i förhållande till något bra så använder jag exempelvis trafikljusfärger, rött, gult och grönt. Använder jag en ljus till mörk skala så kan jag vända på den om det förstärker mitt syfte.
Om man dessutom avsiktligt är vag i sina beskrivningar så kan man likt rubriksättare i tabloidpressen styra läsaren till innehåll som egentligen inte är så intressanta eller värdefulla, bara genom att använda starka ord eller antyda att det finns en koppling till ett aktuellt ämne.
I bilderna ovan så har jag använt exakt samma data och samma värden, men ändrat färgskalor och fördelningen på olika sätt. Rubrikerna har jag valt helt godtyckligt, utan att försöka provocera för mycket, men ni förstår säkert principen.
Vad det egentligen är för statistik?
Det är helt enkelt det antal tecken som kommunens namn (enligt SCB data) innehåller. Med andra ord i det närmaste nonsens, men hur reagerade du när du tittade på kartorna ovan?
Som konsument kan man aldrig vara säker på vilket syfte tillverkaren av en statistisk karta har haft. Saknas det källhänvisningar, tabeller eller teckenförklaringar så bör man med all rätt vara kritisk i sin granskning. Även om det finns tydliga hänvisningar till en källa, så är det heller inte säkert att dessa data framställts på ett särskilt vetenskapligt sätt, vilket kan vara betydligt svårare att kontrollera. I bland får man helt enkelt bedöma om källan brukar vara trovärdig, om det är data man ifrågasätter.
Om man som karttillverkare försöker vara objektiv och tydlig så är dock statistik på kartor väldigt hjälpsamma när det gäller att belysa statistiska förhållanden där alternativet är ändlösa tabeller med siffror i oklara skalor. Men även om det är du själv som gör kartan så kan man bli lurad av resultatet. Budskapet blir därför:
- Använd kartan som hjälpmedel för att visualisera statistik, men var ärlig och tydlig.
- Gör det enkelt för konsumenten att själv kontrollera uppgifterna.
- Som konsument så skall man även vara uppmärksam på varningssignaler som:
- alarmerande rubriker,
- extrema färger samt framför allt
- avsaknad av teckenförklaringar och källhänvisningar.