Att ta hand om data är något man ofta försummar. Det är väldigt lätt och inspirerande att komma igång och börja ”nytt”. Att vara nyskapande med förvaltade data kan vara en utmaning.
Att förvalta data handlar väldigt mycket om att hålla data ajour. Detta gör man genom att uppdatera eller ersätta data med aktuella versioner. Är det små mängder data så behöver det inte vara svårare att göra detta än att ”kasta” de gamla filerna och ersätta med nya. Är det gigantiska databaser så blir det lite mera komplicerat. Just förvaltning av databaser hoppar jag över här.
Den enklaste formen av förvaltning av ”egna” data är redigering.
När man redigerar i GIS så handlar det i huvudsak om vektordata och då handlar det om redigering av geometrier och/eller attribut.
Redigera geometrier
I QGIS är det inte svårare att redigera geometrier än att markera lagret i lagerpanelen, följt av ett klick på knappen ”Växla redigeringsläge”.
När ett lager är i redigeringsläge så markeras detta med en penna vid lagersymbolen. Sedan kan man använda verktyg för att skapa nya objekt, eller flytta gamla. Det går även att modifiera formen på geografiska objekt genom att redigera brytpunkter.
En användbar funktion när man redigerar geometrier är ”fästning” eller ”snapping” som det heter på engelska. Det handlar om att ta hjälp av programmet för att få brytpunkter att placeras exakt på andra brytpunkter eller linjer. Vilket kan vara en stor hjälp i andra sammanhang.
Inställningarna för fästning görs i en egen dialog under menyn ”Inställningar”.
Det går att välja vilka lager man vill fästa mot och om det skall gå att fästa mot noder eller segment, eller både och. För QGIS är det viktigt att även sätta ”Tolerans”, annars blir det inte mycket till ”snapp”. Toleransen kan väljas i pixlar eller kartenheter.
Om man väljer att tillåta topologisk redigering så blir det möjligt att samtidigt flytta alla ”snappade” brytpunkter i ett lager, som ligger på samma ställe.
Redigera Attribut
Tabelldata är också något som behöver redigeras för att hållas ajour. Här är det däremot lite vanligare att det är personer utan GIS som står för uppdateringen. Ett exempel kan vara ett fastighetsregister för att hålla reda på ägarförhållanden. När en fastighet byter ägare så skall den som sköter ägarbytet inte behöva starta ett GIS. Det skall bara behöva ändras i ett formulär mot en databas.
Om man kan så kan det vara bra att knyta attributtabellen till externa formulär, just för att underlätta denna typ av ajourhållning. Det kan var via webbgränssnitt och ”php”, eller med mer anpassade verktyg.
Om man väljer att jobba med QGIS så går det att underlätta attributredigeringen på motsvarande sätt, genom att skapa formulär för attributhantering.
I egenskaperna kan man relativt enkelt organisera ett formulär med hjälp av olika ”widgets”. Det som finns inbyggt ger en väldigt stor frihet, men om det inte räcker så kan man bygga helt skräddarsydda formulär med Qt Designer.
Formuläret ovan är resultatet av inställningarna i lageregenskaperna från bilden tidigare.
Metadata
Att hantera versioner av data är en mardröm! Lagerkopior som redigeras på olika platser, kopior på kopior, med nya namn av typen ”gatuplan_ny.gpkg” gör det inte speciellt enkelt att förvalta. Man bör så långt det är möjligt undvika kopior på aktuella data, men versioner är inte säkert man kan komma ifrån.
För att kunna bedöma värdet av data så blir ”metadata” väldigt viktigt.
Metadata är ”data om data”, eller en beskrivning av innehållet i ett lager generellt. Det kan innehålla information om när data är insamlat, av vem och hur det gick till. Det går även att föra en journal över uppdateringar på samma sätt.
I QGIS har varje lager en metadataflik där det går att hantera mycket av detta överskådligt. Denna information sparas tyvärr inte automatiskt med lagret, utan hanteras av projektfilen. Att man därför skapar metadata här, hjälper bara om man alltid hanterar data i ett och samma projekt.
Det finns massor med verktyg för att hantera metadata, men det viktiga är att man beskriver metoden och att alla följer den. Då behöver det inte vara svårare än att skapa en textfil med samma namn som datalagret, där man fyller i text om när, var, hur, med mera om de data som beskrivs.
Livslängd
Det som är viktigast när man skall förvalta data är att hålla informationen användbar under lång tid. Då mjukvaror uppdateras, personal byts ut och organisationer förändras, så är det extremt viktigt att man har en bra formulerad plan för hur förvaltningen skall ske. Skall det göras genom regelbundna uppdateringar? Hur skall sökvägar och lagernamn hanteras för att även gamla projektfiler skall hitta uppdaterade data? Hur skall man ställa sig till lokala data på klienter? Vilka metoder skall man använda för att hantera uppdateringar generellt?
Frågorna blir snabbt väldigt många, men ju bättre genomtänkt och dokumenterad förvaltningen är, desto enklare blir det att hantera.