GDAL är ett bibliotek som hanterar raster och vektordata och ligger i bakgrunden till väldigt många funktioner och GIS program, även kommersiella sådana. Men vad är PDAL?
Det är helt enkelt samma sak, eller motsvarande, fast för punktmoln.
Via https://www.pdal.io/ kan man läsa mer om exakt vad PDAL kan utföra, men några exempel är att byta referenssystem i ett punktmoln från ett system till ett annat, eller att formatkonvertera från ett format till ett annat. Det finns GUI verktyg som också gör detta, men PDAL kan hantera många fler format än exempelvis LAS-tools.
Det är betydligt fler format som stöds av ”readern” än av ”writern” men såväl las, ply som txt stöds av båda.
”Mellan” reader och writer så finns det exempelvis ”filter” av olika typ. Det finns ganska många filtermöjligheter som att färglägga, klippa, gruppera och slå ihop punkter i flödet.
Hur kan man då använda PDAL? Det finns exempelvis Python kopplingar som gör att man kan baka in PDAL kommandon och funktioner i andra skript, eller plugin. Detta gör att man kan bygga skräddarsydda verktyg för att hantera punktmoln i specifika situationer.
Filtret, eller funktionen ”färglägg” kan exempelvis ta ett ortofoto eller annan rasterdata, och överföra färginformationen till punkterna i punktmolnet. Nu har jag inte provat själv, men då skulle man väl kunna ta data från en laserskanner som inte tar bilder och kombinera med ett ortofoto, eller en bild fångad med en sfärisk kamera som Garmin Virb 360?
Ni som jobbar med punktmoln kan säkert beskriva användningsområden för PDAL på ett betydligt bättre sätt. Ett exempel på användning där man dessutom använder QGIS kan man läsa om på http://dominoc925.blogspot.se/2017/06/mask-las-file-using-pdal-and-qgis.html