Open Source och inte minst QGIS är beroende av stöd från organisationer, företag och användare. Det enklaste är att betala för ”underhållsmedlemskap” (sustaining membership) på olika nivå, eller med engångsdonationer (lämpligt för enskilda personer eller små grupper). Men i slutändan så behöver ”någon” fixa det som behöver göras, vilket kräver tid.
Det finns kärnutvecklare som finansieras på olika sätt, men dessa gör också mycket arbete ideellt. Med en god ekonomisk grund så skulle man kunna tänka sig att projektet ”anställde” personer för många uppgifter, inte minst för att vara sammanhållande för olika delar av projektet på heltid. Och då tänker jag inte framför allt på källkoden till programmet.
Förutom arbete med själva källkoden så krävs det mycket arbete med dokumentation och webbsidor. Översättningar av QGIS, webbsida och dokumentation är annat som kräver en del arbete, även om jag tycker att översättningar främst borde vara ett nationellt ansvar där användargrupper bör försöka samordna den typen av verksamhet.
Jag skulle önska att det var fler QGIS användare som gavs möjlighet att lägga arbetstid på alla dessa uppgifter som behöver göras och som är svåra att finansiera styckevis av projektet. Alternativet är att titta på hur man skall säkerställa att tillräckligt mycket medel kommer in för att kunna anställa personer som arbetar med olika delar till 100%.
Jag lyfter här en fråga för QGIS användare i Sverige att fundera över. Inte minst för användarföreningen.
Medlemskap i QGIS Sverige (användarföreningen) kostar 2’000 kr/år för organisationer och företag och 250 kr/år för privatpersoner (50 för student/pensionär). Föreningen gemensamt är sedan ”sustaining member” på nivån ”Large” vilket är 9’000€ per år, och hjälper till att finansiera olika delprojekt. Jättebra! Men…
De medlemsnivåer som QGIS projektet har definierat, har även beskrivningar för vilken nivå man förväntar sig medlemmarna väljer. För nivån Large så beskrivs denna som: ”larger cities, provinces or companies up to 100 employees”, så med antagandet att det finns färre än 100 professionella användare av QGIS i föreningen är detta en rimlig nivå. Men stämmer detta?
Vi kan även titta på definitionen av de lägre nivåerna där ”medium” är 3’000€ för universitet, mindre städer eller upp till 50 användare och ”small” är 500€ för mindre städer eller upp till 10 användare.
En organisation/företag med upp till 10 användare rekommenderas med andra ord att lägga sig på en nivå av i runda slängar 5’000 kr/år, medan medlemskap i QGIS Sverige ”bara” kostar 2’000 kr/år.
Jag säger nu inte att detta är ett problem, det kan vara så att alternativet till dessa 2’000 kr är att inte betala något alls.
Det kan också vara så att företag och organisationer inte ser dessa 2’000 kr/år som del av det man läggar på att stödja QGIS projektet i stort, utan främst ett sätt att skapa kontakter för att kunna arbeta med mer nationella frågor. Man kanske är ”sustaining member” själva på lämplig nivå, eller har anställda som kan avsätta arbetstid för olika uppgifter inom projektet på en motsvarande nivå.
Detta är en fråga som behöver diskuteras med jämna mellanrum. Den diskussionen skall nog inte göras på denna blogg, utan möjligen inför och under ett årsmöte i föreningen. Kanske även vid ett styrelsemöte?
Grupper av användare i enskilda organisationer/företag borde också diskutera frågan internt, för att se vad man har för åsikt och funderingar själva.