Då QGIS 3.28 kommer att kräva en del bibliotek som inte finns för Ubuntu 20.04 baserade Linux distributioner så behöver jag göra något åt min Zorin 16.1 installation jag har på min YouTube streaming dator. Tills det finns en Zorin version som bygger på Ubuntu 22.04 så är jag hänvisad till ”något annat”. Det kan i och för sig vara så att Flatpak (som jag återkommer till senare) versionen av QGIS kan ha nödvändiga Qt 5.13 installerat i sin sandlåda, och då spelar det mindre roll vilken Linux version du använder.
Jag funderade som hastigast att prova Fedora, men dessa tankar grusades fort efter grundinstallationen. Ingenting (eller i alla fall vissa viktiga funktioner) fungerade som jag ville. Så tillbaka till Ubuntu så fort som möjligt. Jag skulle kunna köra vanilla Ubuntu, eller Pop_OS! som jag använder på andra maskiner, men varför inte testa något annat. Jag vill dessutom att det skall vara ”snyggt” när det skall synas i videofilmer etc.
Valet föll på Ubuntu Budgie 22.04 som är Ubuntu med skrivbordsmiljön Budgie Desktop. Installationen var som vanligt helt smärtfri, men Budgie har en del gjorda val i systemet som jag tänker justera. Det är detta jag tycker är fantastiskt med Linux. Om du hittar en distribution som funkar direkt för dig så är det jättebra, om inte så går det att justera och fixa mängder av saker så det blir som du vill.
Steg ett var att lägga till mesa drivrutiner för att mitt AMD grafikkort skall fungera så optimalt som det går, och att open-cl stöd blir tillgängligt för exempelvis bearbetning i QGIS.
sudo apt install mesa-opencl-icd
Nästa besvikelse var att Flatpak stöd inte var installerat. Fokus låg i stället på Snap, vilket jag tycker mindre bra om. Jag känner inte att jag behöver ta bort stödet för Snap (i alla fall inte direkt), men jag vill kunna välja om jag skall installera Flatpak, Snap eller deb.
sudo apt install flatpak -y sudo flatpak remote-add --if-not-exists flathub https://flathub.org/repo/flathub.flatpakrepo sudo apt install gnome-software-plugin-flatpak
Ovanstående installerar inte bara Flatpak utan lägger även till Flathub som programkälla, samt lägger till stöd för Flatpak i Gnome Software. Skräms du av terminalkommandon så går det att lägga till stöd för Flatpak genom ”Budgie Welcome” programmet under ”Recommendations”. För säkerhetens skull så startar jag här om datorn.
Nu kan jag välja mellan olika programkällor i de fall ett program har flera olika direkt i ”Software”.
Det finns även uppdaterade versioner av QGIS för ”stable” (senaste) och ”lts” som Flatpak, men jag väljer i stället att följa instruktionen för att installera från QGIS eget Ubuntu repository. Hur detta går till finns på QIGS webbsida om du också vill göra det. Annars så är det som sagt enkelt att klicka ”Installera” efter en snabb sökning efter QGIS i butiken (programmet som hanterar program heter just ”programvara”).
Andra applikationer jag saknar är OnlyOffice (räcker gott för mina behov), Inkscape, Gimp, Darktable, CloudCompare, Blender, OBS Studio, Kdenlive, VSCodium, VLC, med mera. Allt samman tillgängligt bara ett klick bort.
Något annat jag vant mig vid är vissa tangentbordsgenvägar. Exempelvis Super E för E-post, Super B för Webbläsare, Super T för terminalen och varför inte lägga till Super Q för QIGS?
Ett tryck på Super (Windows tangenten) och sedan mata in ”tangentbord” visar en genväg till dessa inställningar där det går att justera aktuella tangentbordsgenvägar.
Super E visade sig vara upptagen med att visa filhanteraren, men detta ändras enkelt till Super F, vilket också är en genväg jag börjar bli van vid.
För många genvägar så är det förberett att lägga till önskade genvägar, men för exempelvis QGIS så får man lägga till en egen anpassad genväg. Kommandot för att starta QGIS i Linux är ”qgis” (duh!).
Då QGIS är Qt baserat och Budgie bygger på GTK, så kan det vara lite si och så med temainställningarna. Ett dark theme i Budgie (standard) behöver inte betyda att QGIS per automatik också får ett mörkt tema. Här fungerar Flatpak och deb versionerna lite olika, och även om Flatpak försöker följa inställt tema så blir det inte exakt som systemet i övrigt ser ut när det gäller Qt applikationer. Zorin var betydligt bättre på detta och även Pop_OS! tycker jag fungerar bättre.
Hur som helst. Nu får man ”känna in sig” lite med systemet och successivt justera sådant man inte gillar. Har man lite tur, eller är flexibel i hur man arbetar, så behöver man göra mindre. Om man har vant sig vid vissa saker för att vara effektiv så kan man behöva göra mer. Men oavsett vilket så går det så gott som alltid att fixa sådant man vill ändra på med de flesta Linux distributionerna. Om det inte direkt går att hitta var inställningen eller ändringen görs så går det alltid att Googla…
Allt kanske inte är lika lätt att ändra som man hoppats, men om det skulle visa sig att den distribution man valt att satsa på inte riktigt passar, så går det alltid att testa en annan.